- Project Runeberg -  Miljonbruden /
356

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 356 —

tad av doften från tusende vårblommor — då, föreföll
det henne som om en erinran av dessa minuter åter
döko upp inom henne, och som hon nu plötsligen visste,
vad Alfonso hade sagt henne och vad hon själv hade
svarat, men ordalydelsen hade hon trots detta aldrig
mer förmått att återgiva.

Han talade om den förvirring, som hon hade
framkallat i hans hjärta och att han först nu visste vad
kärlek var, att endast hans hjärta förut hade lidit under en
ovärdig lidelse på vilken han nu endast kunde tänka
med skam och ånger.

Hon svarade honom endast genom en tryckning av
sin hand. Sedan sade hon sakta: "Det är omöjligt! Det
kan inte vara! Ni får inte!" tårarna flödade i stora
droppar fram under spetsmasken. Han svarade så
mycket ivrigare, att för den verkliga kärleken ingenting vore
omöjligt, och att hon måste besvara hans kärlek, att
han mer än väl visste vad han gjorde; att hans
föräldrar skulle bli lyckliga, om det lyckades honom att
vinna en så härlig flickas kärlek, som är en syster till
Eliza och dotter i huset Büchting.

"Nej, men jag kan icke övergiva Eliza!" sade
Jean-nette sorgset skakande på huvudet.

"Åh, hon kommer nog att tillåta, att vi älska
varandra," svarade Alfonso som med en ynglings rörande
naivitet antog, att det var helt naturligt, att hans firade
kusin utövade ett så stort inflytande på väninnan.

"Jag kan inte, jag får inte övergiva henne," viskade
Jeannette.

"Icke heller, om Eliza blir en annans lyckliga maka?"
frågade Alfonso.

"Ack det kan jag inte tro. Hon tänker ju alltjämt
på honom, den döde, den förlorade! Men om det
omöjliga bleve möjligt, då kunde även jag tro, att jag
någonsin kunde skilja mig från Eliza, om också endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free