- Project Runeberg -  Miljonbruden /
467

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 467 —

Lincoln hjärtligt. "Framför mina allra hjärtligaste
hälsningar och säg dem, att Vita huset alltid står öppet för
dem. Äro de unga männen mr. Richard och don
Alfonso hemförlovade från sina regementen?"

"De ville i dag eller i morgon vara i Newyork, och
det är ytterligare en orsak till för mig, att skynda mig.
Ni kan nog tänka er, hur mycket jag längtar efter att
få återse de kära pojkarna, på vilka mitt hopp för
framtiden vilar."

"Ännu en sak mr Dantes," sade Lincoln. "Den
tanken, att dessa anvisningar som lyda på så höga belopp,
kunde bli funna hos mig, om det hände mig något,
tilltalar mig icke. Vill ni icke göra en notis om, att dessa
summor icke personligen tillhöra mig, att jag endast
är förvaltare?"

"Varför det," frågade Dantes. "Det vore ju heller
icke någon olycka, om man trodde, att det vore eder
privatförmögenhet."

"Nej, nej, på inga villkor!" ropade Lincoln ivrigt.
"Just det vill jag nämligen undvika. Men jag vet
redan."

Han tog ett brett och långt kuvert, stoppade
anvisningarna i detsamma, förseglade det fem gånger och
skrev därpå: "Att i händelse av min död oöppnat
avlämnas till mr. Dantes eller mr. Büchting eller mr.
Everett."

"Så, nu är jag lugn!" sade han. "Jag önskar icke
att så stora summor råka i andra händer än i mina
egna. Så litet misstänksam jag annars är, så ogärna
vill jag utsätta mina medmänniskor för frestelse!"

"Och nu farväl!" sade Dantes, i det han allvarlig
och rörd räckte presidenten sin hand.

"Farväl min käre vän! Vi ses igen!"

"Det tror jag icke!" sade Dantes med ett blitt
leende. "Här se vi oss aldrig mer åter mr. Lincoln. I
detta hänseende har jag aningar, som mycket sällan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free