Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 —
"I teatern tillsamman med excellensen."
"Har några häktningar företagits i Washington i
dag?"
"Icke som jag vet, sir!"
"Till teatern!" ropade Dantes till kusken. Sedan
hoppade han upp på kuskbocken, grep tag i tömmarne
och körde själv.
Teatern låg icke långt därifrån. Framför denna
gingo kanske ett trettiotal människor vid lyktornas sken
fram och tillbaka. Dantes hoppade av vagnen; Richard
följde honom.
Vid kassan fanns inga biljetter mer att få. Dantes
brydde sig icke härom.
"Ordna du den saken!" ropade han till Richard.
"Säg vem jag är."
Därmed skyndade han uppför trappan till den s. k.
dresscirkeln. På samma sida befann sig presidentens
loge. Cirkeln var till trängsel fylld med människor.
Dantes trängde sig igenom. Inte det ringaste tycktes
ha passerat. Dantes befann sig nu endast tjugu steg
från presidentlogen.
Då öppnades logedörren.
––Hjälp!" hördes ett rop därifrån. "Hjälp! Hjälp!
En läkare! Presidenten har blivit skjuten!"
Dantes stod stilla. Han räckte ut handen och
stödde sig mot väggen. I annat fall hade han fallit till
golvet. I nästa ögonblick hördes ingenting annat än
ett förvirrat hemskt skrikande.
"Jag är läkare!" ropade han sedan. "Låt mig
komma in!"
Alla de omkringstående stodo där förlamade. Man
lät honom träda in i logen. I en fåtölj längst fram i
logen, med huvudet lutat mot ryggstödet satt en man.
Sakta runno några blodsdroppar nedför bakhuvudet, en
dam böjde sig över honom.
Det var Lincoln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
