Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nathan Johan Suber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begaf sig i sällskap med den sedermera blifne
hofskräddaremästaren Kæding till Sverige. Suber hade
i sin ungdom arbetat i guldsmedsyrket och bland
annat lärt sig, huru tyskarne ur soporna togo reda
på allt affall af något värde. Bosatt i Stockholm,
gjorde Suber resor till landsortsstädernas
guldsmeder och lärde desse att taga reda på sitt affall,
hvilket han köpte, och gjorde samtidigt inköp på
landsbygden af gammalt silfver och
specieriksdalrar. Affären gick bra, och Suber köpte eget hus
i Clara församling samt inrättade där en slags
verkstad, som egentligen bestod i en härd och
deglar för smältning af silfver. Under dessa resor
och på marknader förvärfvade han sig en del
tvetydige affärsvänner, som i honom funno en icke
nogräknad köpare.
Suber hade till princip att icke köpa och
betala något silfver, förrän han fått det nedsmäldt.
Affärsvännerna mottogos med den allra största
diskretion, inga vittnen funnos och hans betjäning
i affären utgjordes af en ”inmurad” dalkulla, som
skötte hans s. k. ”vippgalge”. Blifven förmögen,
slog sig Suber på procenteri, tog sju för tu, eller
rättare sagdt sjuttiosju för tu, och i den vägen
har Stockholm aldrig haft hans like. Ofta hade
Suber framstående män bland sina låntagare,
såsom generaltulldirektören baron Gyllenhaal, hvilken
nödd och tvungen tillika måste infinna sig som
”table d’ôte-major” på Subers kalaser och
spelpartier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
