Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan August Anckarsvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademiens högtidsdag 1842, då han nedlade
presidiet. Detta tal, hvari staten framställdes som
bondens hälftenbrukare, blef på sin lid mycket
både berömdt och tadladt och torde fortfarande
vara ett af de mest ryktbara bland våra
akademiska högtidstal.
I olikhet mot brodern, sökte August aldrig
väcka uppseende, men många tillerkände icke dess
mindre honom till och med större
statsmannaegenskaper än brodern. Dessa blefvo dock aldrig
använda. År 1848 säges konung Oscar I ha gjort
honom ett anbud att inträda i rådskammaren,
hvilket Anckarsvärd dock afböjde, men hade i
stället nöjet att se sin måg J. A. Gripenstedt, en
33-årig artillerilöjtnant, utnämnd till statsråd.
August Anckarsvärd var en stor främjare af
konster och vetenskaper samt understödde
frikostigt dess utöfvare. Likaledes var han en
ovanligt driftig och skicklig brukskarl och jordbrukare.
Inga kostnader sparades för att sätta hans
egendomar i hög kultur, och de ansågos på sin tid
såsom mönstergårdar. Han var en af de första,
som utdikade och odlade mossmarker samt till
dessa använde artificiella gödningsämnen. Vid
Kilsmo lät han uppodla omkring 800 tunnland
dylik mark i ett enda fält. Vid Bysta finnes i
gårdens norra gärde ett högt stenröse, uppkastadt
af i gärdena tagen sten och grus i hans tid och
därför kallad: Anckarsvärds hög. Den är stor
som den största af grifthögarna vid Gamla Upsala
och har körväg i spiral upp till toppen och är för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
