Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wasseralfingen i Westfalen, och dels regenerativa
varmapparater, som användas vid Domnarfvet och
Björneborg.
Allting är dock relativt här i världen!
Domnarfvet, som har den största tackjärnsblåsningen i
Sverige, tillverkar årligen 50,000 tons tackjärn.
Carnegie tillverkar vid tre verk i Pennsylvania
årligen 3 millioner tons tackjärn, hvilket är den största
tillverkning i världen.
Det egentliga och stora fältet för Lindbergs
förmåga blef Kohlsva bruk vid Hedströmmen,
hvilket han inköpte år 1853 af kammarherren af
Forselles och hvars produktion af Lindberg
mångdubblades.
Lindberg inrättade här nio Lancashirehärdar
och två valsverk, så att han på 1860-talet kunde
tillverka den då ovanliga kvantiteten 100,000
centner valsjärn, och däraf icke mindre än 80,000
centner finjärn.
Följden häraf blef naturligtvis, att brukets
stämpel vann rang på den ut- och inländska
marknaden.
I sammanhang härmed införde han användning
af torf till brännmateriel i ganska stor skala och
efter en metod, som ännu icke kan sägas vara
öfverträffad.
Det var genom Lindbergs energi och nitiska
bemödanden som Hedströmmens bruksägare år
1863 förmåddes till anläggande af
Köping—Uttersbergs järnväg, hvilken således kan egentligen
betraktas som Lindbergs verk. Detta var på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
