Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga dynastien Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta yttrades i flera personers närvaro,
hvadan Carl Bonde måtte kännt sig tämligen enkel
och flat, helst som han märkte, att de
närvarande fingo mycket roligt åt gamle excellensens
inpass.[1]
Carl Jedvard infördes äfven tidigt i hofvets
kretsar som kammarjunkare och blef
kammarherre redan vid 25 års ålder. Därefter steg han
med årens gång allt högre och högre, till dess han
1878 uppnådde värdigheten af öfverstekammarherre
och samma år blef serafimerriddare.
Sin käraste önskan här i lifvet såg han dock
icke uppfyllas, nämligen att blifva riksmarskalk;
han blef vid detta ämbetets besättande år 1886,
då han ansåg sig vara själfskrifven, förbigången
af baron Bildt.
Redan hos kung Karl Johan stod Bonde i
gunst, och denne konung lär hafva yttrat till
honom under 1841 års riksdag:
”Jag har ledsnat på att vara kung för detta
otacksamma folk. Ni, Bonde, tillhör Sveriges gamla
adel, och er farfar har en gång varit i fråga
satt till tronföljare. Kanske ni vill bli kung i mitt
ställe?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
