Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga dynastien Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hederslegionens kommendörskors och af konung Oscar
öfverstekammarjunkares värdighet.
Men därmed var det ock slut med diplomaten
Bonde.
Ty, hur det var, kom han aldrig mer, vare
sig hemligen eller offentligen, att sortera under
tredje hufvudtiteln.
Dock gingo en tid alla hans sträfvanden ut på
att erhålla en envoyéplats vid något af de större
utländska hofven. En gång stod han verkligen
detta mål så nära, att förberedelser till afresan
gjordes; men i sista stund mötte utnämningen
betänkligheter och blef ajournerad. Därefter
inträdde konung Oscar I:s långvariga sjukdom,
under hvilken baronens förhoppningar att få vid
något europeiskt stormaktshof representera de
förenade skandinaviska rikena allt mera mörknade,
och de grusades fullständigt, sedan kronprins Karl
som tillförordnad regent mottagit regeringsstyret
samt baron Manderström blifvit utrikes-statsminister.
Mot baron Bondes kandidatur framhölls hans
odiplomatiska öppenhet, och förnekas kan ej heller,
att om till en diplomats nödvändiga egenskaper
måste räknas att ”hålla tand för tunga”, så
saknade baron Knut den egenskapen, när han kom
i farten, och därtill behöfdes ej stor drifkraft.
Baron Knut Bonde blef nu allt mera
malcontent och behöfde därför något särskildt utlopp
för sin förtrytelse. Det var då han ingick ett
slags allians med den gamle politiske och litteräre
fribytaren Crusenstolpe. Denne senare behöfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>