Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefliga ätten Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig: grefve till Öregrund, hvilken titel dock redan
följande året bortlades, då han erhöll
donations-bref till Wisingsborgs grefskap.
Alltsedan denna tid har Brahesläkten stått i
spetsen för den svenska adeln samt äfven
befryndats med flera andra förnämligare och märkliga
ätter, af hvilka här blott må nämnas de utländska:
Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken och
Hessen-Homburg.
Att här skildra Braheättens historia ingår ej
i detta arbetes plan, och det vore ju dessutom
nästan att göra en repetitionskurs i svenska
historien allt ifrån wasaregenterna. Men några namn
må dock upplifvas!
Riksdrotset Pehr Brahe d. ä., kallad den
äldre, hvilken under Erik XIV:s sinnessjukdom
handhade rikets styrelse; riksrådet Abraham Brahe,
författaren till ”Tideboken” samt fader dels till
Pehr Brahe d. y., en af Gustaf II Adolfs käraste
ungdomsvänner, Finlands oförgätlige
generalguvernör, Svea rikes råd i femtio och riksdrots i nära
fyrtio år samt därunder två gånger riksförmyndare,
dels till Nils Brahe, sin konungslige väns och
hjältekonungs ledsagare genom döden till
odödligheten:
”Till siste man!” var kungens bud;
Nils Brahe glömde ej dess ljud
i dödens bardalek.
Hur krigets åskor vältra sig
omkring den unge hjältens stig,
så värjde han sig mannelig,
och ej ett steg han vek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
