Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefvarne Beck-Friis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beck-Friis ombads förlika saken. För äktenskap
var förföraren för hög efter den tidens allmänna
begrepp. Men Beck-Friis, hvilken en gång drifvits
ur senaten mot sin kungs vilja af en retad
ofrälse-opinion och nu som bäst hörde omtalas de
franska skräckscenerna under revolutionsutbrottet,
ansåg nödvändigt att i godo uppgöra den kinkiga
saken.
Han frågade den unga damen, om hon ej i
sin tidiga ungdom ägt böjelse för någon annan.
Hon nämnde då prästmannen N. N., men som det
allmänt antogs, att han var så svag i sina studien
att han aldrig skulle mäkta taga pastoralexamen,
så hade hon på sina föräldrars råd undertryckt
sin böjelse och under detta bemödande kastat sig
i nöjenas hvirfvel, hvaraf den närvarande olyckan
uppstått. Nu räknade hon ej på, att han skulle
ånyo vända sina tankar till henne, som redan
förlorat sitt goda namn och rykte.
Beck-Friis eftersände dock magistern och
frågade, om han vore fardig att äfven under
nuvarande förhållanden äkta mamsell N. N., om han
komme igenom pastoralexamen och finge ett
pastorat, som bortgafs af en bland grefvens
vänner. Magistern jakade med uppräckta händer,
för-lofningen firades och fästmannen erkände sig
skyldig kyrkan 1 riksdaler 16 skilling banko, hvilken
plikt benämndes ’att lappa kyrktaket med’.
Nu begaf sig prästmannen till Lund med ett
bref från excellensen till biskopen. Det var vid
en hösttermins början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
