Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Lorentz Aschan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter sattes han i tillfälle att följa med sin tids
vetenskapliga framsteg.
Därigenom vann han allt större förmögenhet,
som ej användes på del krassa sått, som ofta sker,
då en själlös och obildad uppkomling får stor
förmögenhet. Aschan lade de kapitaler, bergen
eller fälten gifvit honom, till större delen i bergen
och fälten tillbaka, hvarigenom dessas gengåfvor
ökades. Under denna vackra täflan med gåfvor
och gengåfvor fick den jord han ägde
mångdubbelt värde. Redan 1803, då Aschan flyttade till
Lessebo, som låg i den minst bördiga trakten af
Kronobergs lån, började han afrödja stenrösen och
urtappa mossar och sjöar. Under sin lifstid lät
Aschan, i samverkan med öfriga strandågare,
urtappa icke mindre ån sex sjöar.
För bruksrörelsens utvidgande nitälskade
Aschan ännu lifligare. Han var den förste i
sin ort, som ådagalade, att sjömalmstackjärnet
kunde användas till kokkärl, emedan det, gjutet i
sluten sand, icke svärtar. Denna upptäckt blef
därefter allmän vid hela ortens masugnar, till stor
vinst för både säljare af sjömalm, bruksägare
och afnämare af kokkärl.
Sjömalmstackjärnet utträngde under en tid
vid Motala verkstad förbrukningen af det engelska
tackjärnet *och användes dessutom vid en mängd
gjuterier. År 1825 inmutade Aschan Klefva
ödelagda koppargrufva, där dryga kostnader föregingo
malmfångstcn. År 1836 uppfördes en smälthytta,
men tjänlig garkoppar kunde icke erhållas. Berzelius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
