Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Albrekt von Höpken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gryta, ty en vacker dag kom äfven hon till
staketet.
Jag erinrar mig, att det var riktigt små
potatisfester, som vi hade. Men det stannade
icke härvid.
— Icke?
Baron skall få höra. Barons syster var, jag
tror, så där omkring sex år. Jag var visst sju
k åtta år — och baron äfven något så där. En
dag hade barons far — det var visst vid
slåtter-tiden — begifvit sig ut för att följa folkets arbete.
På gården andades man riktigt ut. Då katten är
borta, dansa råttorna på bordet. Jag begaf mig
till min vanliga mötesplats vid staketet. Baron
var också där och ropade, då baron fick se mig:
— Kom in, kom inl
— Jag törs inte.
— Pappa är borta.
— Jag vet det, men ändå.
— Mamma har också farit bort på några
timmar.
— Har hon?
Jag trodde, att förbudet stod lifs lefvande vid
porten. Men ehuru jag var rädd och vägrade,
begaf jag mig dock in. Jag var ej litet lycklig,
då jag fick sätta min fot på de där sandgångarne.
Jag tyckte mig vara som en prins i en bagarbod.
Enär både baron och friherrinnan voro borta,
försvann småningom all min fruktan. Barons
gjorde det också. Vårt mod växte — och slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
