- Project Runeberg -  Svenska millionärer. Minnen och anteckningar / 5 /
355

(1897-1905) [MARC] Author: Carl Fredrik Lindahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefliga ätten Löwenhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under de första åren af sitt äktenskap i ett
intimt kärleksförhållande till hertig Carl, hvilken
allmänt ansågs vara fader till hennes andre son,
Carl Axel, född 1772.

Vi vilja härmed efter Arvid Ahnfelt återgifva
ett bref, som hertigen skref till den unga
gref-vinnan efter sonens födelse:

»Min dyra väni

Det är med största otålighet som jag väntat detta
ögonblick, för att kunna säga er all den oro, jag erfor för
er skull och all den glädje jag har känt vid
underrättelsen om er lyckliga nedkomst. Min belägenhet hittills har
varit så mycket pinsammare som jag ej vågat skrifva till
er under er sjukdom och fruktade, att er man skulle
kunna få fast i något af mina bref.

Min oro öfver er nuvarande belägenhet och förtvif*
lan att ej få se er har försatt mig i en sådan ängslan, att
hela societeten blifvit för mig odräglig; i den ställning,
jag innehar, är jag nödsakad se menniskor, fastän allt är
mig likgiltigt; jag skulle önska att kunna få vara alldeles
för mig själf och endast sysselsätta mig med er.

Ända hittills har jag ock varit i stånd att göra detta,
jag har ofta undandragit mig konungens supéer, som äro
dödande tråkiga, och jag har hvilat mig eller sofvit, för att
kunna undvika en societet, där allt påminner mig om den,
som förskönat densamma och hvilken ej mera finnes der ;
denna tanke var mig allt för svår, hoppet att snart
återse er uppehåller mig någon gång, det är det enda, som
kan upplifva min själ. Hvarje gångag går förbi ert hus,
känner jag inom mig en viss rörelse, som höjer mig upp
till er.

Att jag ej skall dela edra tjenares lott. Jag skulle
vilja närma mig er, vårda er, dag och natt vara hos er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:41:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/millionar/5/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free