Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga Oxenstiernska släkten till Eka och Lindö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den föregåendes ende son,
Carl Gabriel Oxenstierna,
föddes på Harg år 1802. Han studerade i Uppsala
och lagerkröntes där som filosofie doktor.
Tjänstgjorde därefter någon tid i utrikeskabinettet, men
på samma gång äfven vid hofvet, där han
succes-sive blef kammarjunkare, kammarherre och
hof-marskalk.
Största delen af sitt lif tillbragte emellertid
Carl Oxenstierna på sitt kära Harg, och där
intresserade honom bruksdriften, ehuru han i den
icke genomförde några brådstörtande förändringar.
Till sitt utseende var Oxenstierna lång och
mager samt tyst och fåordig. En egenhet hos
honom var hans tal. Ena stunden talade han med
den djupaste basröst, för att i nästa ögonblick
öfvergå i den mest pipiga och gälla diskant. Till
följd häraf kallades han allmänt af sin samtid för
»Målbrottet».
Måhända gjorde detta naturfel honom sluten
och fåordig.
Friherre Oxenstierna var mycket sparsam och
samlade en enorm förmögenhet. Tillika var han
en skicklig kemist och stod i liflig korrespondens
med Berzelius, hvars porträtt pryder inre rummet
af hans laboratorium vid Harg, hvilket är inrymdt
i en flygelbyggnad på gården, med tillhörande
skåp och lådor, hvari förvaras fina vågskålar,
flaskor och burkar. I samma hus hade han äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
