Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munktellarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaniska anlag i så hög grad utmärkte sig, att
han efter 4 års arbete därstädes kallades —
endast 21-årig — till verkmästare vid det nya
myntverket, som då förlädes till sin nuvarande
plats på Kungsholmen.
Redan förut hade han af Järnkontoret
erhållit ett stipendium för inhämtande af närmare
kännedom om gjutstålstillverkningen och
öfver-tog år 1828 med understöd af nämnda kontor
ett af bergsrådet Broling anlagdt gjutståls verk,
hvadan han kom i tillfälle att under
anställningen vid myntet konstruera och tillverka de flesta
vid myntpräglingen då erforderliga maskiner och
redskap. Vid afgången från myntverket år 1833
fick han den större guldmedaljen »Illis quorum
meruere labores». Samma år anlade han sin
mekaniska verkstad i Eskilstuna, hvartill
Järnkontoret lämnade understöd för verkets
uppehållande.
Den verksamhet Munktell började i
Eskilstuna blef i hög grad framgångsrik. Till en stor
del genom honom har denna stad omsider blifvit
det, hvartill dess grundläggare, Karl X Gustaf,
ämnat den: en hufvudort för den svenska
storslöjden. Med hans verksamhet sammanfaller den
period, då det lilla samhället förvärfvat det stolta
namnet »Sveriges Sheffield*.
Med vår tids storartade industriella
utveckling och däraf framkallade mångsidiga täflan är
det svårt att förutsäga, i hvad mån Eskilstuna i
Millionärer. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
