Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grillarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medel, måste man oförtöfvadt införskrifva
spannmål utifrån. Men icke häller nu ville man
af-stå från den kära bränningen; man beslöt endast
att förlänga och utvidga tullfriheten och
anmodade k. m:t att på allt sätt uppmuntra införsel
af spannmål. Icke ens tullfriheten fick dock vara
oantastad af parti- eller ståndsintresset. Då
tiden för densamma var nära att utgå (maj 1772)
och det föreslogs att ytterligare utsträcka den,
bifölls detta af bondeståndet och adeln, men de
båda andra stånden gjorde svårigheter, ja,
prästeståndet afslog det slutligen, såsom numera
obehöfligt och alltför kännbart för statsverket.
Den kraftigaste vederläggning af denna mening
var den nya missväxt, som på sommaren 1772
drabbade landet och dref nöden till dess höjd.
Icke ens detta kunde förmå ständerna till
endräkt och besinning; när statshvälfningen
skedde, voro de som bäst sysselsatta att — på
hvarandra kasta skulden för den
öfverhandta-gande nöden. Hela det tunga ansvaret föll
sålunda på regeringens skuldror, och det enda
kraftiga handtag ständerna lämnade var att sekreta
utskottet lät banken förskjuta penningar till
spannmålsinköp. Tio tunnor guld anvisades för
detta ändamål. Hvad som för dessa medel
inköptes eller lämnades ur kronans magasin,
uppgick till nära 100,000 tunnor säd.
Detta var alldeles otillräckligt för ett helt
land, men icke ens allt detta kom de hungrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
