Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FKIHERRLIGA ÄTTEN DE GEER 239
tänkte angripa England, förekom lånet, i det han
själf upptog hela summan, hvarigenom flottans
utredning uppehölls till dess den engelska
sjömakten hunnit sätta sig i försvarsstånd. De Geer
gjorde ännu mer: han rustade själf en egen flotta
till sin regerings tjänst. Med denna fabel-lika
och likväl otvifvelaktiga omständighet förhöll sig
på följande sätt:
Midt under det stora kriget i Tyskland bröts
freden mellan Sverige och Danmark. Striden
fördes både till lands och sjös. Medan Torstens*
son, åtföljd af segern, flög ifrån käjserliga
arf-länderna till Jutland, möttes svenska och danska
flottorna vid Femern, utan någon afgörande följd.
Svenska flottan behöfde förstärkning. Hvarifrån
skulle skepp skaffas? Att bygga var icke tid, ej
häller funnos medel därtill. Då blef af en
enskild man en flotta af 30 segel, ibland dem 12
linieskepp, en mängd fregatter, brännare och
andra krigsfartyg, frambragt liksom genom en
trollkraft. Försedd med manskap, krigsredskap,
lifs-medel, med ett ord, i fullkomligt stånd stod hon
i Öresund, färdig att förena sig med den
svenska flottan. De Geer hade skaffat henne från
Holland. Dess regering hade väl, för att icke
bryta med Danmark, vägrat att bistå Sverige,
men kunde eller ville dock icke hindra enskilda
medborgare att utrusta fartyg och manskap till
Sveriges tjänst, hvartill de bestämdes icke blott
af De Geers penningar, utan af det för Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
