Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till någon oredlighet kunde icke en sådan
man göra sig skyldig, hvars hela lefnad bär en
så otvifvelaktig stämpel af människokärlek. Skulle
det myckna goda, som han gjort, icke anses för
ett säkert bevis på hans samvetsgranna dygd, så
måste likväl allt tvifvel därom försvinna, då man
kastar en blick i den spegel af hans innersta
väsende, som hans egna anteckningar visa oss, dem
en af hans ättlingar förvarat i en märkvärdig
skrift om honom och hans ätt. Merendels
åtföljdes de af bestämda löften om kärleksverk,
dem han äfven i det fallet uppfyllde, då han icke
blef bönhörd.
Oftast blef han det likväl. Var han sjuk
eller stadd på resa, så utfäste han sig att vid
sin tillfriskning eller lyckliga framkomst betala
en viss summa till de fattiga. Och denna
summa var aldrig obetydlig: stundom femhundra,
stundom ett tusen, till och med två tusen gyllen.
De Geer gjorde dagligen godt och lämnade
ingen behöfvande ohulpen. Lasaretten i
Amsterdam, i synnerhet det vallonska, understödde han
årligen med stora summor. Äfven till främmande
land sträckte sig hans välgörenhet.
När han förnam, att protestanteme i Ungern,
Transsylvanien, Slavonien och Wallachiet saknade
den heliga skrift på sitt modersmål, besörjde han
om en slavonsk öfversättning, som trycktes i
Rotterdam 1613 och hvaraf han i de nämda landen
lät till skänks utdela tusentals exemplar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
