- Project Runeberg -  Vid en milstolpe /
40

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressens makt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företeelse ovanligt mycket om Huckleberry Finns pappa.
Han bodde i en jordkula, som han utvidgat med
stulna och hoptiggda bräder. Han var verkligen en
originell personlighet, ty vem som helst gräver sig
icke in mellan stenar och trädrötter och timrar ihop
en säng och tigger sig till en sprucken järnspis och
ligger full och oförskämd och lever på andra.

Ja, han var alldeles som Huckleberry Finns fader
— jag förutsätter att min älskvärda och bildade publik
känner till Mark Twains mästerverk.

Jag och stationsskrivaren, vilken för resten var min
nu döde vän Nils Retzius, gjorde en artikel om
mannen i jordkulan. Jag, som alltid älskat romantik,
förvandlade denna fräcka och osympatiska ensittare till
en romantisk figur, en man av hög börd — vi
insinuerade och gjorde mystiska antydningar, där
markiser och konungars ättlingar spelade in. Vi gjorde
honom till en kurre, som på grund av vidriga
omständigheter, släktintriger och en vidunderlig, romantisk
kärlekshistoria, där Anreps ättartavlor och Almanach
de Götha spelade in, beslutat att bli eremit och ägna
sitt förfelade liv åt kontemplation. Han hatade slottens
lyx och det mondäna, tomma liv, som föres på
samhällets tinnar. Och nu bodde han, stolt i sin själ men
med ett fruktansvärt vemod som underlag, i en
jordkula och satt på en rankig stol med armbågarna på
det vårdslöst hopspikade bordet och blickade ut eller
in — vilket man vill — med en oändlig sorg i ögonen,
över vilken sorg stundom gick en bris av hån. Å, han
kände livet: Johansson hette han för övrigt.
Johansson, som egentligen borde hetat furst Chose eller
markis d’Y eller vicomte d’Aix les Bains eller greve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:06:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/milstolpe/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free