- Project Runeberg -  Vid en milstolpe /
99

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Vefling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon. Ja, han stoppade pillerpåsen på sej och reste i
väg. Men när han hade rest sina tre mil och det var
mitt i natten — han hade hunnit bortåt Elmsta till —
så stannade hästen och det var stört omöjligt att få
honom längre, och rätt som han stod så stöp han och
blev liggande. Ja där stod patronen ensam i skogen
mitt i natten och visste ingen levandes råd. Då kom
han ihåg pillerpåsen, och just som hästen skulle draga
sitt sista andedrag, lade han ett piller i käften på’n,
för han tyckte: Hjälper det en människa i högsta nöd,
så kanske det är nyttigt för djur också, och tänk, att
hästen piggnade till och det stod inte länge på förrän
han reste sig upp i skacklorna, men just som patronen
skulle sätta sig i släden så blev hästen som tokig och
började rygga och högg och bet efter händerna på
husbond och rätt som det var gjorde han helt om
och skenade. Ja där stod patronen vackert. Men kan
Engström tro, vart han skenade? Jo hela de tre milen
tillbaka till kaffehuset i Norrtälje! Då fanns det
förstås inget kvar av släden, så han var lös och ledig.
Och där gav han sej till att slå som han hade fått
koller. Han slog opp med bakhovarna och slog sönder
både fönsterluckor och portlider på kaffehuset och
väckte halva stan förstås, men folk tordes inte gå när
honom. Och han slog och slog ända tills han föll ner
och vart all. Tänk en sån jäkla skojareschana och tänk
om patronen blivit sjuk och tagit ett sånt där piller —
naturligtvis hade han burit sig åt som hästen och
löpt ifrån dödsbädden till schanan, och hos henne hade
han dött förstås — för ni begriper väl, bondbassar,
att det var kärlekspiller hon gav honom! Akta er väl
för tockna fruntimmer! Skål! Nu hissar vi på igen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:06:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/milstolpe/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free