- Project Runeberg -  Vid en milstolpe /
106

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petter på Ängsön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och slå ihop klackarna. I nästa sekund bar det igenom
och där låg Petter i spat.

Det är inte lätt för en sjuttiofemåring att ta sig
upp på seg nyis och inte kom han åt fällkniven heller.
Han kunde omöjligt komma in i fickan med näven
och ju mer han svor och arbetade, ju tröttare blev
han så det återstod ingenting annat än att ligga stilla
och ropa. Och nagelspräcken började sätta åt
fingrarna. Hur länge han låg i och skrek är inte gott att
säga och han hade väl aldrig kommit upp om inte
Matts Pers Janne händelsevis gått ut ur sin stuga för
att titta på vädret och hade hört ljud som när en
lom ropar på långt håll. Men det var inte riktigt
som en lom heller. Bäst att titta efter, tänkte Janne
och gick sävligt genom skogen ner till viken.

Nå, det blev annat jobb! Det blev livräddning och
lyckligtvis voro båda pojkarna hemma, annars hade
det blivit begravning på Ängsön. Det blev arbete
med bräder och kälke och den yngste fick krypa ut
och slå en ända under armarna på gubben Petter,
just som han skulle lägga av för gott och gå till
botten. Med stort besvär fingo de honom i land och
han var inte många styver värd. När de dragit honom
hem på kälken voro kläderna frusna och byxorna måste
de skära från benen. Sen gned de honom med snö så
stor han var tills han började bli litet röd och rullade
in honom i den stora fårskinnsfällen. Och Katrina,
käringen, hade skållande het mjölk i ordning just som
gubben började visa livstecken och blinka med
ögonen. Men när han äntligen vaknade och begrep schäsen
och fick se mjölktillbringaren, sa han — fast han var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:06:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/milstolpe/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free