- Project Runeberg -  Vid en milstolpe /
153

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärgårdsglam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som gick mellan Stockholm och Stettin och seglade
så länge jag kunde för ryggmatisten. Och nu är det
bara skräp med mej. Och dåligt är det med fisket
också.

— Å ja, men du Vesterblom, vi får inte klaga på
det som har varit, sade Söderman. Kommer du ihåg
under kristiden, när vi tjänte rätt så grova pengar på
spiggolja — ja, du var väl med, du Östergren också!

— Spiggolja? undrade jag.

— Ja just spiggolja — vet inte Engström vad det
är? Jo, det är en helsikes bra olja det. En ror med
bloss och då samlar spiggen sej i skenet — så drar
en not — kommer du ihåg, Östergren, när vi fick in
för ettusenfemhundra kronor olja i ett enda notvarp?
Se vi byggde särskilda spiggugnar ute för luktens skull,
för det luktar inte precis Floridavatten — det luktar
som själva greve faen — och i dom ugnarna kokade
vi olja. Kommer du ihåg, Östergren? Vid Notviken,
där var allt det bästa spiggvarpet. Där förslog det
alltid. Ja, det var roliga tider. Janson på Orrön
förtjänte oförnuftigt med pengar också, men han söp
opp alltihop så han måste gå in i en gotemplarloge,
men det hjälpte inte. Då skulle han bli läsare — det
skulle Engström ha sett på. Han kom in en gång
till skollärarns, för han var den som stog för
bönehuset, och så sa han åt frun, för hon var ensam inne:
»Ja, nu kan jag tala om för frun att nu är jag så glad
för nu är jag och hela mitt hus frälst — utom
pojkfaen förstås! Den biter ingenting på.» Och så satte
han sej i en stol och fick tag i en Norrtäljetidning
som låg på bordet och höll den opp och ner och läste
på annonssidan och så sa han: »Dä faen, va dom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:06:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/milstolpe/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free