Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett besök hos en vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänker di ska storkna, dom jävlarna, när di börjar
flyga över Örholmen!
Söderbom blev entusiast! Och vi kommo överens
att hålla ihop, när det skulle smälla.
*
— Ja tänk Hellas, sån en båt det var, drömde
Söderbom. Jag hoppas att dom som äger henne nu,
förstår hur nära vind man kunde segla med henne.
Kalle Andersson trodde att hon var en koster och
seglade schangtilt med henne, gjorde för långa slag
på kryssen, men den faen var så envis att det var
omöjligt att få någon rätsida på honom. Men nu har
han fått sitt straff, han har fått ryggmatisten i
bakbena. Annars brukar den sätta sig i ryggen. Faen,
Hellas, som kunde snurra runt på en tolvskilling —
när vi kom in för akterlig storm och la ner rodret
jämnt en båtlängd från vår boj. Så satt den faen och
svor inom sig själv, när jag fick tag i ändan och
slog’en om betingen. Lever Kalle Andersson än?
— Den dör aldrig, sade jag. Han har slutat med
brännvinsdieten och dricker komjölk och lapar i sig
rabarberkräm. Han är odödlig.
*
— Ja apprapå om odödligheten så tror jag inte på
den, fortsatte Söderbom. För när en så gammal karl
som Vågman kunde dö, då går vi inte säkra någon
av oss, inte Engström heller. Han kan få fylleslag när
som helst. Kommer Engström ihåg gubben Vågman?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:59:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/milstolpe/0166.html
