Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så tog Olle kisse och skulle sätta honom på båten.
Men när kisse såg, vad det var fråga om, började
han spotta och fräsa.
"En så’n [1] rackare, han rivs” [2], sade Olle.
Svante skrattade.
“Håll ut båten ifrån land”, kommenderade Olle.
Svante gjorde, som Olle bad. För det gjorde
Svante alltid. Och så släppte Olle kisse på skutan
och sköt ut den ifrån land.
Det var riktigt ynkligt att se kisse. Han stod
med krum rygg, alldeles som om han hade stått
på tåspetsarna. Svansen höll han rätt i vädret,
för att han inte skulle behöva doppa den i vattnet,
och han såg sig om åt alla sidor, om han inte
kunde hoppa i land.
“Nu far Kisse bort”, skrek Svante.
“Tyst”, sade Olle. “Och skrik inte.”
Han var inte angelägen, att någon skulle få se
dem. Ty han förstod bättre än Svante, att det
kanske var elakt mot stackars kisse.
“Katten är kapten”, sade Svante.
Och så var katten kapten.
Fram och tillbaka förde pojkarna båten med
den stackars kisse ombord. Kisse lyfte den ena
tassen efter den andra, alldeles som om han velat
gå upp i masten eller sköta rodret.
Och båda pojkarna jublade.
“Nu styr kisse!”
“Nu tänker han reva.”
“Nu lägger han i land.”
“Nej, pass! Det får du inte.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
