- Project Runeberg -  Mina pojkar ; with introduction, notes, and vocabulary /
81

(1911) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och höll den lilla fågeln i mun, medan ögonen
gnistrade på honom som på den värsta vildkatt.

Under sommaren hade pojkarna nästan alldeles
glömt bort sina fåglar. Men när de nu fingo se
kisse sitta där och hålla den lilla fågeln mellan
sina vassa tänder, då blevo de alldeles utom sig.
Och nu började jakten.

De kastade sig på golvet och försökte taga fatt
kisse. Men kisse hoppade ut genom fönstret, och
pojkarna sprungo efter ut på gården. Kisse för-
stod nog, att han hade gjort något galet. Men
kisse var ett rovdjur, och det var bestämt första
gången, han fått fatt på en fågel. När han därför
fick se Olle komma springande emot sig, då
hukade han sig till sist ner och satt stilla, som
katter pläga. Men när Olle ville ta’ fågeln ifrån
honom, då rev han Olle på händerna och i ansiktet.
Olle tog igen som en duktig pojke, och han
klämde kisse om halsen, så att han släppte fågeln.
Men då fick kisse tänderna lediga. Han spottade
och fräste av ilska och bet Olle i handen, så att
Olle skrek. Och så sprang han sin väg och gömde
sig bakom stenmuren.

Svante hade emellertid tagit upp den lilla
fågeln. Den var sönderriven och blodig, många av
de vackra fjädrarna voro borta. Den hängde
huvudet och flämtade och låg alldeles stilla i
Svantes hand. Mamma hade tagit in Olle för att
tvätta hans hand med aseptin och lägga ett
plåster på såret. Därför hade ingen annan än Svante
tid med fågeln. Han höll honom i sin hand, hans
tårar runno.

Han kände, hur varm fågeln var, och såg, hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minapojkar/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free