- Project Runeberg -  Min barndom /
29

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med sorgsna ögon och ett snällt leende, mycket lik sin
blida mor. Han hade fula tänder; de stucko rätt ut ur
munnen, och i överkäken växte de dubbla. Detta gjorde
honom stort bekymmer. Han gick beständigt med fingrarna
i munnen och ruskade och försökte dra loss dem i bakre
raden, och vem som ville lät han undergivet känna på
dem. Tänderna voro egentligen det mest intressanta hos
honom. Han höll sig alltid för sig själv, satt helst i
halvmörka vrår och om kvällarna vid ett fönster. Jag tyckte
om att sitta och tiga i hans sällskap, tätt tryckt intill
honom, och genom fönstret se, hur mot den röda
kvällshimlen kajorna kretsade kring Uspenskikyrkans förgyllda
lökar, stego rätt i höjden, snabbt sänkte sig och plötsligt
täckte den slocknande himlen som med ett svart nät och
försvunno i fjärran, lämnande en tom rymd efter sig. Man
kände alls ingen lust att prata, när man satt så där och
stirrade ut, blev bara så behagligt dåsig.

Morbror Jakovs Sasja åter hade reda på allt möjligt,
han var lika klok och förnumstig som de stora. När han
fick höra, att jag önskade praktisera färgaryrket, rådde
han mig att ta den stora helgdagsduken i skåpet och färga
den blå.

— Vita saker går alltid lättast att färga, det vet jag,
sade han i allvarlig ton.

Jag drog fram den stora duken ur skåpet och sprang
ut med den på gården, men just som jag doppat ner ena
fliken i karet med indigo, kom Tsyganok rusande
någonstädes ifrån, ryckte till sig duken, vred ur den mellan sina
stora labbar och ropade till min kusin, som från förstugan
åsåg mina förehavanden:

— Ropa genast på farmor!

2† Gorki Min barndom

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minbarndom/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free