Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f uf fens för dig! Lite det går väl an, men mycket gör det
så otrevligt för andra. Är det inte så, barn?
En mängd glada röster svarade:
— Joo.
— Ni själva gör väl inte mycket fuffens?
Gossarna skrattade och svarade:
— Joo då. Mycket! Mycket!
Biskopen lutade sig tillbaka mot stolsryggen, tryckte
mig intill sig och sade i förvånad ton, på ett sätt så att
alla — till och med lärarn och popen — brusto i skratt:
— Ja, är det inte märkvärdigt, pojkar, när jag var vid
er ålder, gjorde jag också en massa fuffens. Hur kan det
komma sig, pojkar?
Barnen skrattade, han återtog sitt förhör, gav dem
kuggfrågor, hade dem att rätta varandra, alla blevo allt
gladare och ivrigare. Slutligen reste han sig.
— Jag trivs med er, odygdspåsar, men nu måste jag
ge mig av.
Han lyfte armarna, strök tillbaka de vida kåpärmarna
och gjorde stora korstecken över oss:
— I Fadrens och Sonens och Den helige andes namn
välsignar jag er och ert arbete. Farväl!
— Farväl, ers högvördighet! Kom tillbaka! ropade alla.
Han nickade.
— Ja, jag kommer, jag kommer. Och jag ska ha med
mig böcker åt er.
Sedan vände han sig till läraren:
— Ge dem lov för i dag nu.
Han ledde mig vid handen ut i förstugan, där lutade
han sig ner över mig och sade sakta:
10 Gorki Min barndom
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
