Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej denna allt för mycket afveke från den i de föregående
upplagorna gifna framställningen af mineralsystemet. Af denna
anledning har en temligen nära anslutning skett till det system,
efter hvilket mineralierna blifvit ordnade i 10:de upplagan af
Naumann-Zirkels "Elemente der Mineralogie", hvilket bör lända
till fördel, specielt vid lärobokens användning för studium af
mineralsamlingar ordnade efter sistnämde ej särdeles från Berzelii
uppställning afvikande system. Genom denna förändring, som
egentligen visar sig inom hufvudafdelningen syresalter, hafva
carbonater, sulfater och fosfater kommit att afhandlas före
silikaterna, tvärt emot hvad förut varit fallet. Endast vid
framställningen af silikaterna har någon väsentligare afvikelse skett från
den i Naumann-Zirkels lärobok antagna ordningen; i föreliggande
lärobok är nemligen Augit och Hornblendegruppen ställd främst
bland silikaterna, dels på grund af de till denna grupp hörande
mineraliernas framstående betydelse såsom bergartsbildare, dels
emedan de äro bisilikater och således att anse såsom i egentlig
mening normala silikater; äfven ordningen mellan de andra
silikatgrupperna afviker något från Naumann-Zirkels.
I sjelfva mineralbeskrifningarne äro de gjorda ändringarna
vanligen af oväsentlig natur; stundom har något större
utförlighet gifvits åt de uppträdande kristallformerna och vid några få
vigtigare mineralier hafva de optiska egenskaperna omtalats, då
de varit utmärkande och af enklare beskaffenhet. Beskrifningarna
på blåsrörsförhållanden äro i de allra flesta fall oförändrade. Om
den tekniska användningen har på en del ställen några tillägg
blifvit gjorda. Framför vigtigare naturliga mineralgrupper har
en kort karakteristik af gruppens egenskaper och förekomst
lemnats, der sådan förut ej funnits.
Då nu nästan öfver allt inom den mineralogiska literaturen
(liksom ännu mycket mer inom den kemiska) det Berzelianska
beteckningssättet med . och , för syret och svaflet kommit ur
bruk, oaktadt den fördel detta beteckningssätt medför för
mineralogen och metallurgen, så har det ej heller ansetts vara
lämpligt, att längre bibehålla detta beteckningssätt i en lärobok, som
väl hufvudsakligast kommer att användas af personer, som
uteslutande blifvit vanda att begagna det nyare beteckningssättet.
Vidare har vidtagits den förändring i afseende på de kemiska
formlernas skrifsätt, att formeln, på tillbörligt sätt afdelad
medelst punkter, sammanskrifves utan att afdelas genom + tecken,
hvilken sönderdelning väl på kemiens nuvarande ståndpunkt får
anses såsom helt och hållet godtycklig. Sålunda skrifves, för att
taga ett exempel, orthoklas, som förut tecknades KSi3 + AlSi3
i föreliggande upplagan K2O . Al2 O3 . 6 Si O2. Beträffande det
i mineralierna ingående vattnet, har, der sådant varit möjligt,
skilnad gjorts mellan konstitutionsvatten och kristallvatten, i det
att det förra inskrifvits i formeln bland de öfriga basiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
