- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
1

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

INLEDNING.



Med mineralier förstår man de homogena (likartade)
oorganiska naturföremål, hvaraf jordskorpan är sammansatt.

Mineralogi är läran om mineralierna samt deras
geometriska, fysiska och kemiska egenskaper. Häraf får man 3:ne
underafdelningar inom mineralogien, neml. mineralmorfologi,
mineralfysik
och mineralkemi.

Vi skola här sysselsätta oss endast med de allmännast
förekommande mineralierna, deras sammansättning och vigtigaste
egenskaper och dervid upptaga sådana kännetecken, hvarigenom
mineralierna lätt kunna särskiljas från hvarandra, samt derjemte
redogöra för deras användbarhet i det praktiska lifvet.

Mineralogien utgör en gren af och en hjelpvetenskap för
geognosien, hvars hufvudföremål äro bergarterna d. v. s. de af
ett enda eller flera (om hvarandra blandade) mineralier
bestående massor, som hafva en sådan utsträckning, att de kunna
sägas utgöra väsentliga och betydande delar af jordskorpan.

Den vetenskap, som kallas geologi, förutsätter såsom
bekant läran om mineralierna (mineralogien) och bergarterna
(petrografien) och sysselsätter sig med läran om jordens uppkomst
utveckling
och nuvarande tillstånd, eller är, i vidsträckt mening
taget, jordklotets historia.

Man bör noga skilja mellan mineralier och bergarter.
Mineralierna hafva en bestämd kemisk sammansättning och äro
likartade (homogena), så att hvarje liten del alltid har lika
beskaffenhet och sammansättning, som det hela. Sådana äro t. ex.
qvartsen, glimmern, fältspaten och kalkspaten.

Bergarterna hafva deremot ej någon bestämd
sammansättning, och äro ej heller likartade.

Vid begreppet bergart fäster man derjemte föreställningen om en
större utsträckning och ett allmännare förekommande i naturen. En
bergart kan för öfrigt bestå af ett enda mineral, fastän mer eller
mindre kemiskt rent, till exempel kalksten, som till hufvudsaklig del består
af kolsyrad kalk; eller ock består en bergart af flera mineralier
temligen lika blandade, till exempel granit, som utgöres af en blandning af
de ofvannämda mineralierna qvarts, glimmer och fältspat. Graniten är
icke likartad, utan om den sönderslås, kan man få bitar som bestå af
endast qvarts, under det att andra utgöras af glimmer eller af fältspat.

En bergarts beståndsdelar kunna dessutom variera såväl till
qvantitet som qualitet. Så kan graniten ena gången till hufvudsaklig del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free