- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
4

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glänsande planer, kallas mineralet kristalliniskt (xx:liniskt),
såsom vanlig svart jernmalm och marmor. Då ett mineral
hvarken är kristalliseradt eller kristalliniskt säges det vara amorft
(utan regelbunden form) t. ex. flinta opal, bernsten.[1]

Utom mineralriket lemna alun och koksalt exempel på
kristalliserade kroppar, toppsocker på en kristallinisk, samt beck,
glas och harts på amorfa kroppar.

Läran om de former, i hvilka såväl mineralierna som andra
kemiska föreningar kristallisera, kallas kristallografi.

Kristallografien sysselsätter sig endast med kristallernas
form, som är beroende af mineralets kemiska beskaffenhet, men
icke med deras storlek, hvilken icke har något att göra med
kemiska sammansättningen. Mineralierna anskjuta stundom i
fotslånga kristaller och en annan gång i så små, att de knappast
kunna urskiljas med mikroskopet, hvilken olikhet man antager
bero på den tid, som åtgått för kristallens bildning,
temperaturen, under hvilken kristallisation ägde rum, koncentrationsgraden
hos det flytande ämne, hvarur kristallen utbildades o. s. v.

Vid kristallformerna märker man:

1) Planerna eller ytorna, som omsluta kristallen.

2) Kanterna eller de linier, i hvilka ytorna skära hvarandra.

3) Hörnen eller de punkter, i hvilka tre eller flera ytor
sammanstöta.

Fig. 4.
illustration placeholder


Fig. 5.
illustration placeholder


Om i en kristall ytornas antal betecknas med Y,
kanternas ’’ K
och hörnens ’’ H så är alltid
H + Y = K + 2.

Hos kuben har man t. ex. 6 ytor och 8 hörn och följaktligen är
kanternas antal K = H + Y – 2 = 12.

*) Icke alla ämnen hafva förmågan att antaga kristallform. De som kunna
förekomma i kristalliseradt och kristalliniskt tillstånd kallas kristalloider och de som
ej kunna kristallisera benämnas kolloider. Qvartsen SiO2 är ett exempel på de
förra, kiselsyrehydratet, SiO2 . H2O, på de senare. Djur-hinnor och
pergamentpapper hafva egenskapen att genomsläppa lösta, kristalliserande ämnen, men
genomsläppa icke kolloider. Denna egenskap användes för deras åtskiljande (dialys)
genom en derpå grundad apparat, som benämnes dialysator.


[1]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free