- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
8

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8

15 äro deremot såväl m som o pyramidytor. 1 fig. 13 är enligt
ofvan angifna grunder e en ändyta, b, b prismaytor och a, d
pyramidytor.














Zoner. De ytor hos en xx:ll, som äro parallela med en och
samma linie, sägas bilda en zon, och om den nämnda linien
tänkes gå genom xx:lens medelpunkt, kallas den zonaxel för samtliga
dessa ytor. Det är klart, att alla i en och samma zon liggande ytor
måste med hvarandra bilda parallela kanter, hvilket
är det bästa kännetecknet på planer, hörande till samma zon..
I fig. 14 t. ex. höra ytorna e, q, k, a till samma zon, emedan
deras kanter hafva ett parallelt läge och BB’ är deras zonaxeL
På samma sätt är i fig. 13 CC’ zonaxel för ytorna b, e, b.
Som ofvan blifvit antydt gör man i xx:llografien ej afseende
på xx:ll-ytornas absoluta storlek, utan endast på deras ömsesidiga
lutning mot hvarandra. Denna blifver naturligtvis oförändrad
om man tänker sig ytorna förstorade eller förminskade, eller med
andra ord, om man tänker sig en eller flera ytor flyttade parallelt.
med sig sjelfva. En sådan flyttning måste man ofta utföra i tankarna
för att rätt kunna inse, huru ytorna skära axlarna.
En ytas axelafskärning betraktas ej i afseende på dess
absoluta längd, utan endast i dess förhållande till de öfriga afsknrna
axlarna, d. v. s. axelafskärningarnes längdförhållanden äro här
det väsentliga och kallas, såsom vi förut (sid. 5) omtalat, ytans
parametrar, och deras förhållande betecknas med en bokstaf för
hvarje axel, på följande sätt a b c.
Vi skola straxt se, att hvarje kristallyta medelst detta enkla.
beteckningssätt kan utmärkas från de öfriga.
1 fig. 15 ser man utom pyramid-ytorna m äfven andra
o, o, som bilda en trubbigare pyramid. Tänker man sig nu
den trubbigare pyramidens ytor förflyttade parallelt med sig
sjelfva till dess de båda parallela kanterna mellan o och m samt.
m och m sammanfalla, så blifva den trubbigare pyramidens ytor
liggande inom den spetsigare pyramiden, såsom fig. 16 utvisar~
och båda pyramiderna hafva nu de båda halfaxlarne nx och ny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free