Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9
lika stora, men den upprättstående axeln nz’ i den spetsigare
pyramiden är 3 gånger så stor som axeln nz i den trubbigare
pyramiden. Om vi nu sätta nx = a,
ny = b och nz e, så blir förhållandet
mellan axelafskärningarna i den
trubbiga pyramiden = a b e, och
i den spetsiga a b 3 c. Dessa tecken
gälla nu för hvar och en af dessa
pyramidytor, samt antagas såsom hela
pyramidens tecken. Om händelsen vore
att axelafskärningarna nx och ny vore
lika stora, så blefve tecknen för de
båda pyramiderna a a e och a
a 3e. Ju längre z:axeln blir, desto
spetsigare blir ock pyramiden, och koef-
ficienten framför e ökas. Om man tän-
ker sig axeln växa i oändlighet, blir
ytan parallel men z:axeln och pyrami-
den öfvergår i ett prisma, hvars tecken
då blir a b e, som utmärker en kristallyta, hvilken skär
de båda axlarne på afståndet a och b, men den 3:dje på ett
oändligt stort afstånd, d. v. s. går parallelt med densamma. Tän-
ker man sig åter y:axeln blifva större, men de öfriga lika som
förut, så uppstår, då y:axeln blir oändligt stor, ett liggande prisma
(eller doma), hvars tecken blir a cv b e. Om i ett sådant
doma z:axeln äfven ökas och blir oändlig, så uppstår ett planpar
(eller pinakoid) med tecknet a b e, der ytan skär en-
dast en axel, men går parallelt med de två andra; och på samma
sätt i öfriga fall.
Såsom förut är nämdt kallas afskärningarne nx, ny och nz
ytans parametrar.
Man utgår vanligen vid jemförelse mellan flera olika for-
mer hos en och samma kristall eller ett och samma mineral från
en så kallad grundform, hvars axelförhållande man antager till
enhet. (Se härofvan sidan 5).
Om således i värt exempel den trubbigare pyramiden tages
till grundform, så blifva dess ytors parameterförhållanden a b c
och den spetsigares a b 3c samt prismats a b cv c. Ta-
len (koefficienterna) som stå framför a, b, e kallas indices.
I afseende på kristallerna och deras bildning har man iakt-
tagit följande lagar:
1). Vinklarne mellan samma ytor äro på kristaller af
samma species alltid lika eller med andra ord: ytorna kunna
visserligen förflyttas parallelt med sig sjelfva, så att deras form
och storlek. ändras, men lutningsvinklarne mellan ytorna äro ej
underkastade ändring. Denna vigtiga sats: lagen om kantvink-
larnes beständighet, uttalades först af Dansken Nicolaus Steno
1669 och formulerades bestämdare af Romé de l’Isle 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
