- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
13

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som stöta tillsammans i ett af pyramidens medelhörn, qvarstår
och hvartannat försvinner o. s. v.

Om endast en fjerdedel af antalet ytor hos den holoedriska formen
uppträder, kallas formen tetartoedrisk. En tetartoedrisk form kan tänkas
uppstå på så sätt, att antingen hvar fjerde yta hos den holoedriska formen
eller hvarannan hos den hemiedriska qvarstår, under det att de öfriga
försvinna.

I naturen förefinnes en sträng skilnad mellan de holoedriska,
hemiedriska och tetartoedriska formerna, i det att hvarje mineralspecies
kristalliserar antingen blott holoedriskt eller blott hemiedriskt och
tetartoedriskt; likaså eger skilnad rum mellan de olika arterna af hemiedri.

Hemimorfa benämner man sådana kristaller, som äro olika
utbildade i båda ändarne af samma axel. Endast få mineralier
visa hemimorf utbildning och bland dessa äro turmalin och

Fig. 30. Fig. 31.

kiselgalmeja (fig. 30) (äfven benämd hemimorfit) de vigtigaste.
Prismatiska turmalinkristaller begränsas ofta i ena ändan af
rhomboedrar och i den andra af basplanet, fig. 31. Kiselgalmejan
visar i ena ändan af vertikalaxeln pyramidytor och i den andra
makro- och klinodiagonala domer och basplanet. Denna
egendomliga utbildningsart hos kristallerna vinner ökadt intresse derigenom, att hemimorfa kristaller vid uppvärmning alltid visa sig polariskt elektriska, hvarom mera
framdeles.

*




Kristallsystem. Med kristallsystem menar man
sammanfattningen af alla de former, som hafva såväl lika många, som
ock samma antal lika stora axlar, samt samma lutningsförhållande
dem emellan. Med dessa trenne grunder för indelningen får man
sålunda sex kristallsystemer, hvilka omfatta alla hittills kända
xx:ll-former:

A) Kristallsystemer med trenne axlar.

a) Axlarna rätvinkliga sinsemellan.

1) Äro axlarna lika stora sinsemellan, har man det
reguliära systemet.

2) Om tvenne axlar äro lika, men den tredje olika, har man
det tetragonala systemet.

3) Om alla tre axlarna äro olika, det rhombiska systemet.

b) Axlarna göra äfven sneda vinklar med hvarandra.

4) Tvenne axlar göra med hvarandra räta vinklar, men den
tredje axeln gör en sned vinkel med en af de föregående.
Monosymmetriska (monokliniska) systemet.

5) Alla axlar göra med hvarandra sneda vinklar.
Asymmetriska (trikliniska) systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free