- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
16

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dubbelpyramid, hvars höjd är lika med basens diagonal. Planerna
skära axlarna på lika afstånd från medelpunkten och derför kan

Fig. 33. Fig. 34. Fig. 35.

man lämpligen beteckna octaedern med tecknet a:a:a, eftersom parametrarna
för dess ytor äro lika stora. Man har äfven gifvit denna form såsom
grundform tecknet O. 1 denna form kristallisera: magnetisk jernmalm, svafvelkis, gahnit, spinell, röd kopparmalm, diamant, alun m. fl.

Lutningen mellan tvenne planer i ett octaederhörn är 70° 32’, i en kant
109° 28’, då deremot tvenne i ett hörn hoplutande kanter bilda vinkeln 90°.

2) Hexaedern eller kuben, fig. 34, är innesluten af sex st. lika stora planpar eller ändytor. Enligt det föregående måste således hvar och en af dess ytor vara parallel med tvenne axlar och vinkelrät mot den tredje. Efter samma grund som för octaectern bliver således dess tecken a:~a:~a, eftersom hvarje yta skär en af
axlarna på afståndet a, samt de andra på afståndet ~a, d. v. s.
går parallelt med dem. De i denna form allmännast xx:liserande
mineralier äro stensalt, flusspat, blyglans, svafvelkis, mera
sällan, guld och silfver.

3) Rhombiska dodekaedern, fig. 35. Denna inneslutes af
tolf st. rhombiska prismaytor med vinklarna 70° 32’ och 109°
28’, eller alldeles samma figur, som uppstår om jag skar en
octaeder längs genom en axel och midt emellan tvenne andra.
Hvarje sådan yta skär tvenne af axlarna på lika stort afstånd,
a, men går parallelt med den tredje; dess tecken blifver således
a:a:~a. På detta sätt xx:liserar granat ofta, magnetisk
jernmalm
stundom (från Nordmarken och Persberg i Vermland), röd
kopparmalm
och boracit.

Dessa trenne nu omnämda former äro enstaka i sitt slag,
d. v. s. kunna aldrig förekomma på mer än ett sätt, emedan
ytorna ej kunna variera, då deras parametrars koefficienter äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free