- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
17

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oföränderliga, neml. antingen = 1 eller = ~. De äro begränsade
af idel reguliära ytor och höra till de reguliära kropparna i
stereometrien. De voro derföre redan kända af de gamle, ehuru
ej såsom xx:ll-former. De öfriga till reguliära systemet hörande
holoedriska formerna hafva deremot minst en föränderlig para-
meter.

4) Ikositetraedern, fig. 36, inneslutes af 24 st.
pyramidytor, som bilda deltoider eller symmetriska trapezier. Hvarje

Fig. 36.

sådant plan skär, om det utdrages, den ena af de trenne axlarna på afståndet a
och de begge andra på m gånger så stort afstånd; dess tecken blir således
a:ma:ma, der m ligger mellan 1 och ~. Blir m=1, så öfvergår ikositetraedern till octaeder, blir m oändligt, så öfvergår den till kub, och allt eftersom m minskas eller ökas, närmar sig ikositetraedern en af dessa former. Vanligen är m=2 eller 3. Denna form förekommer hos granat, leucit, analcim.

De öfriga holoedriska (fulltaligt utbildade) formerna, som
höra till detta system, förekomma sällan sjelfständiga, d. v. s.
de uppträda endast i kombination med någon af de nu nämda
mera enkla formerna. Vi vilja här i korthet vidröra dem.

5) Tetrakishexaedern eller pyramidtärningen, fig. 37,
inneslutes af 24 st. prismaytor af likbent triangulär form. Den har utseende af

Fig. 37.

en tärning (kub), på hvars 6 ytor man satt en låg 4-sidig pyramid, och
deraf dess namn. Alldenstund denna forms ytor äro prismaytor, måste de gå parallelt
med en af axlarna; de öfriga skäras på olika afstånd; dess tecken blifver alltså
a:na:~a, der n kan variera mellan 1
och ~. Blitver n=1, så öfvergår denna form till rhombdodekaedern, blifver
n=~ öfvergår den deremot till kuben. Rhombdodekaedern och kuben äro således dess gränsformer. De i mineralriket förekommande tetrakishexaedrarne hafva vanligast
följande värden på n : 2, 3, 5, 3/2, 5/2, således endast hela tal
eller bråk af samma hela tal.

6) Triakisoctaedern eller pyramidoctaedern, fig. 38, är en
af 24 likbenta trianglar innesluten form; dess ytor äro
pyramidytor, eftersom de träffa alla axlarne, tvenne af dem på
afståndet a och den tredje på ett m ggr så stort afstånd; dess
tecken blir således a:a:ma, der m kan variera mellan 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free