Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ~, då i förra fallet denna form öfvergår till octaedern och
i det sednare till rhombdodekaedern. Triakisoctaedern ligger
Fig. 38.
således mellan sina gränsformer, octaedern och dodekaedern. Värdet på m är
vanligen 2, 3, eller 3/2, således äfven här enkla, hela tal eller bråk af samma tal.
Vi vilja här fästa uppmärksamheten derpå, att hvarje pyramidyta i detta system,
som har ett annat läge än octaederns ytor och skär tvenne af axlarne på lika afstånd
från medelpunkten, måste vid fullkomlig symmetri alltid uppträda minst 24 gånger,
likasom att hvarje prismayta, som har ett annat läge än rhombdodekaederns ytor, oeh skär
tvenne af axlarne på lika afstånd från medelpunkten, äfvenledes måste uppträda 24 gånger; men om en pyramidyta skär de trenne axlarna på olika afstånd från medelpunkten, så
måste den hos en symmetriskt utbildad form uppträda 2. 24 gånger och
då uppstår
7) Hexakisoctaedern, fig. 39, hvars tecken blir a : ma : na, der m
Fig. 39.
är större än n och båda alltid större än 1. Denna form begränsas
af 48 st. oliksidiga trianglar, och kan anses såsom en representant för alla
formerna i detta system, alldenstund båda coefficienterna m och n kunna min-
skas till 1 eller ökas till oändligt stora = ~, i hvilka fall antingen octaedern eller kuben uppstår.
Denna form träffas stundom hos diamanten; merändels kombinerad med
någon af de föregående formerna hos granaten, svafvelkisen m. fl.
Att icke mer än de 7 ofvan nämda holoedriska formerna kunna
förekomma i reguliära systemet, framgår af följande schema:
I. Alla tre parametrarne ändliga:
1) alla tre lika (a : a : a), Oktaedern.
2) två lika:
a) den tredje större (a : a : ma), Triakisoktaedern.
b) den tredje mindre (ma : ma : a), Ikositetraedern.
3) alla tre olika (a : ma : na), Hexakisoktaedern.
II. Två parametrar ändliga, den tredje oändlig:
4) de ändliga lika (a : a : ~ a), Rhombdodekaedern.
5) de ändliga olika (a : ma : ~ a), Tetrakishexaedern.
III. En parameter ändlig, de öfriga oändliga:
7) (a : ~ a : ~ a), Kuben.
Af hemiedri förekommer i naturen inom reguliera systemet
två slag neml. tetraedrisk och dodekaedrisk hemiedri.
A) Tetraedrisk hemiedri (sned hemiedri) karakteriseras
deraf, att inga med hvarandra parallela planer förekomma. Detta>
slags hemiedri uppkommer derigenom, att de i omvexlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
