Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
Octaedern och rhonibdodekaedern, fig. 49, förekomma hos
magnetisk jernmalm från Nordmarken och Bottengrutvan i
Vermland.
Ikositetraedern och rhombdodekaedern, fig. 50, hos granat.
Pentagondodekaedern och kuben, fig. 51, hos svafvelkis,
koboltglans.
Pentagondodekaedern och octaedern, fig. 52, hos samma
mineralier.
Fig. 51. Fig. 52.
Tvenne tetraedrar, fig. 53, så Fig. 53.
ställda, att den ena afstympar den an-
dres hörn, förekomma stundom hos Zink-
blende.
Sålunda kunna tvenne eller flera
enkla former förekomma i kombination
med hvarandra på mångfaldigt varie-
rande sätt.
Om man, såsom ofvan sades, be-
tecknar octaedern med 0, i stället för
att uttrycka förhållandet mellan ytornas
parametrar med a : a : a, får man ett enkelt och mycket prak-
tiskt beteckningssätt för alla reguliära systemets xx-ll-former.
Man sätter vid detta beteckningssätt en koefficient för hvardera
axeln på ömse sidor om 0, och låter 0 sjelf utgöra beteckningen
för den tredje axelafskäringen eller parametern. Om ingen koef-
ficient står utsatt, förstås dermed alltid 1. 0 sjelft betecknar
äfvenledes enheten för axelafskäring. Med endast 0 förstår man
således en form, der axelafsnitten förhålla sig som 1: 1: 1, och
då en halfaxel betecknas med a, blir 0 = a : a : a. Man för-
står nu lätt, att m 0 n blir detsamma, som a : ma : na eller
tecknet för hexakisoctaedern. Likaså är 0 ~ = a: c’ a: c’ a
eller kubens tecken; mO = a : a : ma eller triakisoctaederns
tecken; mOm = a : ma : ma eller ikositetraederns tecken;
c’~ 0 n = a : na : c~ a eller tetrakishexaederns tecken och
~ 0 = a : a : c’~ a eller rhombdodekaederns tecken.
De hemiedriska formerna betecknas såsom ett bråk med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
