- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
23

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23

För att utmärka en kombination af flera former, begagnar
man de enkla formernas tecken, satta bredvid hvarandra med en
punkt emellan. Den form, som i en kombination är mest ut-
-vecklad, sättes då först, och den, som är minst utvecklad, sist.
Så betecknas kombinationen, fig. 55, mellan octaedern och ku-
ben med 0. 0 c~. Kombinationen mellan pentagondodeka-
edern och kuben, fig. 56, då den förra har öfverhanden, med
{~ On.1 0 o.

Det beteckningssätt för formerna, som ofvan utvecklats, enligt
hvilket en kristallyta betecknas genom förhållandet mellan dess para-
meterafskärningar, härrör från Weiss och benämnes efter honom. En-
ligt hans metod betecknas således den allmänna formen i reguliera sy-
stemet med a rna na och den allmänna formen i ett annat system
a mb ne. Den förkortade beteckningsmetod, som äfven ofvan utveck-
lats, enligt hvilken t. ex. den allmänna formen i reguliära systemet,
hexakisoktaedern, tecknas rn 0 n är uppfunnet af Yaumann och beteck-
ningssättet kallas Naumauns symboler. Flera andra beteckningssätt äro
äfven i bruk. Af dessa vilja vi endast omnämna Miller’s, hvilket egent-
ligen består i att angifva parametrarnes reciproka värden. Qm vi divi-
dera förhållandet a rnb ne med mn, hvarigenom det naturligtvis ej
ändras, blir det 1/mn a : 1/N b : 1/m c och kalla vi nu mn för k, så är tyd-
ligt, att om a, b och e äro kända, axelafskärningarne äro bestämda ge-
nom angifvandet af k, m, n. Enligt Miller skrifves octaederns tecken

(111), kubens (100) emedan 1/ = 0 ikositetraedern (m11), hexakisokta.-
edern (mnl) etc. 1 denna lärobok komma Naumauns symboler att
användas.

2. Tetragonala eller Qvadratiska systemet.
Det tetragonala systemet utmärker sig genom 3 mot hvarandra
vinkelräta axlar, af hvilka 2 äro lika stora och den tredje olika. Denna
ställes alltid upprätt och är bufvudaxel. De tetragonala holoedriska
formerna hafva ett hufvudsymmetriplan och fyra deremot vinkel-
räta vanliga symmetriplan, som skära hvarandra under 45°
Tetragonala pyramiden, fig. 57, är den enklaste af detta
systems former och jemte prismerna Fig. 57.
den, som mest förekommer. Han är
lika utbildad inom alla 8 axelkorsen
och skiljer sig endast från den regu-
liära octaedern deruti, att den tredje
axeln skäres på ett större eller mindre
afstånd från medelpunkten än de tvenne
öfriga, hvarför ock de planer, som in-
nesluta tetragonala pyramiden, äro 8
likbenta trianglar, då octaederns pla-
ner äro 8 liksidiga trianglar.
Ett tvärsnitt, vinkelrätt mot huf-
vudaxeln af en sådan pyramid, ger så-
ledes alltid en qvadrat eller tetragon:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free