- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
26

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26

Hos apophylliten förekommer formen fig. 61, bestående af P
grundpyramiden och cc P cc ett prisma af andra ordningen o. s. v.
1 detta system kristallisera, utom nu nämda, följande
mera allmänt förekommande mineralier: zirkon, skapolith, tenn-
malm, rutil, Hausmannit, kopparkis, Schéelit m. fl.
För att få en lättare öfversigt af detta systems former, fram-
ställes här likasom i det föregående systemet
ett schema, innefattande samtliga for-
merna.
Fig. 60 fig. 61 fig. 62
Midt i detta står den
. ditetragonalapyramiden, från
hvilken en omedelbar öfver-
gång eger rum, såväl till de
båda slagen af tetragonalapy-
ramider (af första och andra
ordningen), som ock till det
ditetragonalaprismat. I sche-
mats tre hörnpunkter stå de
tre singuljära *) formerna
systemet, nemligen ändpla-
net, grundprismat och pris-
mat af andra ordningen. Den
venstra triangelsidan innefattar grundformerna, den
högra alla former af andra ordningen, som kunna
kallas gränsformer, och den undre triangelsidan
systemets samtliga prismer. Man ser vidare att
värdet på ni ligger mellan o och cc, då deremot
det på n kan variera mellan 1 och cc.

Fig. (32.













Hemiedriska former förekomma äfven i detta system; sådana äro:
Tetrcgonola sphenoiden, fig. 63, (tetragonala tetraedern), uppkom-
mer genom bortfallandet af hvarannan yta hos en tetragonal pyramid.
Den begränsas af fyra likbenta trianglar och står stundom mycket nära
den reguliära tetraedern. Tetragonala skalenoedern, fig. 64, en hemi-
edrisk form af ditetragonala pyramiden, uppstår då ytorna i omvexlande
oktanter bortfalla och begränsas af 5 oliksidiga trianglar. Kopparkis
uppträder i dessa båda hemniedriska former. Tetragonala systemets he-
miedriska formem betecknas analogt med det reguliära systemets.
I afseende på förhållandet meflan axlarna och axelafskär-
ningarna (parametrarna) i detta system, märkes följande.
*) D. v. s. livaraf ej förekommer mer än ett slag.
Fig. 63. Fig. 64.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free