- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
28

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2) Hexagonala prismat, hvars kanter hafva samma läge
som hörnen, af hexagonala pyramiden af samma ordning.

3) Ändytor eller planpar stå vinkelrätt mot hufvudaxeln.

4) Hexagonala pyramider och prismer af andra
ordningen, hvilkas hörn hafva sitt läge midt emellan tvenne biaxlar
och hvilkas medelkanter skäras midt itu af biaxlarna, kallas äfven
pyramider och prismer i diagonal ställning, fig. 67.

Fig 67.
illustration placeholder


Medelkanterna hos en
hexagonal pyramid af andra
ordningen ha samma läge i
förhållande till en af första
ordningen, som en omskrifven
hexagons sidor ha till den
inskrifna hexagonen, se fig. 67.

5) Dihexagonala
pyramider
och prismer, hvars
genomskärning vinkelrätt mot
hufvudaxeln är en dihexagon
(tolfhörning) med hvartannat
hörn lika.

Om man nu såsom vid
tetragonala systemet kallar
grundformen eller den
hexagonala pyramid man dertill antager för P, samt låter
koefficienten framför P afse parameterförhållandet för hufvudaxeln, och
koefficienten efter P parameterförhållandet för biaxlarna och
antager halfva biaxeln = 1 och halfva hufvudaxeln = a, så kan man
af grundformen härleda alla öfriga hexagonala pyramider, genom
att multiplicera hufvudaxeln med m, som kan vara dels större
dels mindre än 1, och å ena sidan växa till ∞, samt å andra
sidan blifva = o. Häraf får man alla pyramider af första
ordningen representerade genom tecknet mP.

Om jag nu förlänger biaxlarna i förhållande af koefficienten
n, der n ligger mellan 1 och 2 samt är ett rationelt tal, så
uppstår dihexagonala pyramiden. När n = 2, uppstår en hexagonal
pyramid af andra ordningen med diametralt läge. Således kan
för hvarje mellan 1 och 2 liggande rationelt värde af n erhållas
en dihexagonal pyramid; blir n = 1, uppstår en pyramid af
första, blir n = 2, en pyramid af andra ordningen, såsom nyss sades.

I afseende på bildning af prismer och planpar gälla samma
lagar, som vid tetragonala systemet.

Samtliga tecknen för detta system kunna sammanfattas i följande
triangulära schema, fig. 68. I midten af detta står dihexagonala
pyramiden såsom en representant af alla de öfriga. I de tre hörnpunkterna
stå systemets singulära eller endast på ett enda sätt uppträdande
former (planparet, samt prismerna af första och andra ordningen), på
venstra triangelsidan stå grundformens prismer och pyramider, på den högra
stå gräns-seriens former, d. v. s. alla former af andra ordningen och på
nedra triangelsidan alla prismer i systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free