Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30
Fig. 71, som är en kombination hos qvartsen, utgöres af
hexagonala pyramiden och prismat af första ordningen, således
tecknet P. ~ P.
Fig. 71. Fig. 72.
Fig. 74. Fig. 72 och 73 beteckna
former, som begge förekomma~
hos kalkspat och betecknas
den förra med R, emedan det
är grundrhomboedern, samt den
sednare med ~!R. 1?. Fig.
2
74 -4 R. Minustecknet ut-
märker, att rhomboedern har en
annan ställning än Il, fig. 72,
och koefficienten att den har 4
gånger så lång hufvudaxel.
I detta stystem kristalli-
sera följande mera allmänt före-
kommande mineralier: qvarts,
jernglans, turmalin, beryll,
kalkspat, korund m. fl.
4. Rhombiska systemet.
Här äro alla tre axlarna olika, men göra med hvarandra.
räta vinklar. En af axlarne ställes upprätt och benämnes verti-
kalaxel, af de båda andra tänkes den kortare löpa mot åskåda-
ren och benämnes brachydiagonalen, den andra, som löper tvärs
framför åskådaren, kallas makrodiagonalen. Brachydiagonalen
kallas a, makrodiagonalen kallas b, vertikalaxeln c. Grundfor-
mens parameterförhållande år således a: b c eller = a: 1
då b vanligen tages till enhet. Således är a alltid mindre än 1,
men e kan vara både större och mindre än 1. Den rhombiska
dubbelpyramiden, hvilken vi äfven här antaga till grundform,
Fig. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
