- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
32

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

32

Med iakttagande af dessa grunddrag för benämning och beteck-
ning af rhombiska systemets former, skall man ej finna det svårt,
hvarken att bestämma de olika formerna i en kombination eller
deras beteckningssätt. Antag t. ex. den form, fig. 76, hvari

Fig. 76. svaflet kristalliserar, så finna vi, att den-
samma inneslutes af 5 olika slags ytor. De
största af dem, 8 till antalet, tillhöra tyd-
ligen en rhombisk pyramid, och som de äro
mest utvecklade antaga vi dem för grund-
form. De betecknas således med P. De
straxt öfver och under dessa liggande fem-
kantiga ytorna, äfven 8 till antalet, äro af
en trubbigare pyramid, således deras tecken
wP, der m -z 1. Ytan längst ofvan är plan-
paret = oP. De 4 femkantiga ytorna, som
afstympa grundpyramidens midtelkanter, till-
höra ett grundprisma; dess tecken således
P. Slutligen ha vi 4 sjukantiga ytor,
som afstympa grundpyramidens längre polkanter; dessa tillhöra
tydligen ett liggande prisma, som har vertikalaxeln och ena ho-
rizontalaxeln lika med grundfornien, men den andra horizontal-
axeln. Den axeln, som ligger parallelt med äskådarens ögon,
är den långa och den, som ligger åt åskådaren, är den korta.
IDen längre blir således oförändrad och den kortare c’~. För att
beteckna detta, sätter man tecknet iP ~, som utmärker ett bra-
chydiagonalt doma. 1 detta tecken utmärker den öfver P satta
bågen, att koefficienten efter P har atseende på brachydiago-
nalen men ej på makrodiagonalen. Att ej P har någon koeffi-
cient framför sig, beror derpå, att vertikalaxeln i det liggande

Fig. 77 prismat är densamma som 1 grundpyrami-
den. Vore så ej fallet, skulle ej kombina-
tionskanterna mellan domat och grundpyra-
miden vara parallela med hvarandra. Svaf-
lets kombinationsform betecknas således ge-
nom sammanställning af ofvanstående tecken
med P. o P. c~ P. m P. it> ~.
Vivilja nu välja ett annat exempel.
Fig. 77 framställer den form, i hvilken des-
minen (en zeolith-art) kristalliserar. Taga
vi o~ o’ till grundform (P), så måste a vara
planparet, som är parallelt såväl med huf-
vudaxeln som med makrodiagonalen, samt
således betecknas med CND P och b på
samma grund_med ~ P ~ och formens fullständiga tecken så-
ledes P. P ~. 1> ~.
Fig. 78 är en form hos topasen, der o är grundpyramiden,
p och p’ grundprismat, eftersom kombinationskanterna mellan o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free