- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
36

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

nas med c~ P ~, q är ett orthodiagonalt hemidoma P~, och de
begge trekantiga ytorna äro pyramidytor, med större vertikalaxel
Fig. 83. Fig. 84. än P, således m P, och den un-
dre ytan är basiska planet o
samt formens tecken således.
c~Pc~. cN.DPcN~. Pc~. mP. oP.
På samma sätt är hos gip-
sens form, fig. 84, p hufvud-
prismat P, b klinodiagonala
planparet c~Pc~ samt o o’ en
hemipyramid, som då den lig-
ger i trubbiga axelhörnet be-
tecknas med - P samt for-
mens fullständiga tecken såle-
des’ ccP’. ~P.-P.
Pä samma sätt finner man
lätt med ledning af det före-
gående alla hithörande former 1 en kombination samt tecknen för
dem, om man iakttager att alla planerna kunna hänföras antingen
till planpar och prismer eller till hemipyramider och hemi-
domer.

6. Asymmetriska (trikliniska) systemet.
Hit höra sådana kristaller, som ej hafva något symmetri-~
plan. Axelsystemet består af tre olikstora axlar, som alla göra
sneda vinklar med hvarandra. Kristallerna uppställas så, att en
axel kommer lodrätt, den s. k. vertikalaxeln, den kortare af de
båda andra ställes mot åskådaren, så att dess framåt rigtade spets
lutar nedåt och kallas brachydiagonalen, den längre går då tvärs
för åskådaren och kallas makrodiagonalen. Liksom i rhombiska
systemet betecknas brachydiagonalen med a, makrodiagonalen
med b, vertikalaxeln med e. Utom dessa tal fordras för känne-
dom om ett asymmetriskt minerals grundform äfven storleken af
vinklarne a, ~, y, som axlarne göra med hvarandra; således är
ett triklint mineral karakteriseradt af 5 konstanter, då nämligen b
sättes = 1. Vinklarne a, ~, y äro de som bildas af kristallax-
larne i den oktant som står till höger, upptill, framåt, hvarvid
man iakttager att a står mellan b och e, (# mellan a och c, y
mellan a och b.
Af axlarnas sneda läge följer, att hvarje yta endast har en
enda, som är henne lik, nemi. den med henne parallela i andra
ändan af l<ristallen. Hvarje yta eller rättare sagdt ytpar upp-#
träder således oafhängigt af de öfriga, och kan det således här
endast förekomma öppna former.
Liksom i rhombiska systemet betecknar ett horizontelt streck
ofvanom P att den efter P stående koefficienten tillhör den ma-
krodiagonala axeln, men en bäge öfver P att nämde koefficient
tillhör den brachydiagonala axeln. Den framför P stående koef-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free