- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
37

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

ficienten hänför sig som vanligt till vertikalaxeln. Då såsom nyss
är nämdt hvarje yta uppträder oberoende af de öfriga, endast åt-
följd af sin parallelyta, betecknas deras läge genom akcenter kring
P. Sålunda betyder P’ den fjerdedelspyramid som ligger i ok-
tanten upptill, till höger framåt; P, den som ligger nedtill, till
höger framåt, ,P den som ligger nedtill, till venster framåt etc.
hvar och en naturligtvis tillsammans med sin parallelyta. Den
fullständiga asyminetriska grundpyramidcn tecknas således ,#P,’.
En annan pyramid af grundserien får_beteckningen m,’P,’; en
fullständig orthodiagonal pyramid rn,’P,’n etc. Hemiprismerna
få tecknen ccP,’ och c<P, brachydiagonala hemidomerna m’7"c’~
och m,P,~, makrodiagonala hemidomerna m’P% och m, P, @~.
På detta sätt kan man lätt bilda hvilken ytas tecken som helst,
blott man iakttager, att med akcenter utmärka hvar och en af de
främre oktanterna, i hvilka en form uppträder. Makrodiagonala
planparet tecknas helt enkelt c~Pcv, brachydiagonala planparet
c~P@c och basiska planet oP.
Fig. 85, som är en afbildning af kopparvitriolens kristall-
form, visar systemets oregelbundenhet. Högst få mineralier kri-
stallisera i detta system, bland dem albiten, hvars form ses i
fig. 86, liknande fig. 81, som är orthoklasens form; s-ytan ut-
gör egentliga olikheten, hvarjemte man finner, att hos albiten
vinkeln mellan 31 och P utgör endast 860, då den hos orthoklas-
sen är 900.
Fig. 55. Fig. 86.














iii är hår brachydiagonala planparet, hvilket löper parallelt
såväl med hufvudaxeln, som med den kortare biaxeln = brachy-
diagonalen, hvarför dess beteckning blir c~ ~ P är basiska
planet o P. T och 1 äro tvenne olika bemiprismer, som beteck-
nas med c~ ,# P och P,’ alltefter som de ligga på ena eller
andra sidan; x är ett makrodiagonalt hemidoma #P’ c~ och s är
en hemipyramid P,. Fullständiga beteckningen blir således

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free