- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
39

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

symmetriplan till en enkel individ uppträda såsom tvillingsplan,
ty om man skär en kristall parallelt med ett symmetriplan och
vrider ena delen 1800 kring planets normal, så förändras icke
kristallens utseende; 4:0 om en af individerna vrides l80~ kring
tvillingsaxeln, så komma individerna i parallelställning, hvilket
är sjelfklart på grund af det föregående.
Tvillingskristaller skiljas vanligen lätt från enkla kristall-
individer derigenom, att de förra hafva inspringande vinklar, un-
der det att en enkel individ endast kan hafva utspringande
vinklar.
Till förra slaget, sammanväxningstvillingar, hörer den i fig. 88
framstälda tvillingsbildningen, sOm förekommer hos Uahnit, spi-
nell, magnetisk jernmalm. Kristallen är här skuren parallelt
med ett oktaederplan, hvilket således är tvillingsytan, samt ena
halfvan vriden l80~ kring en mot oktaederplanet vinkelrät linie.
Fig. 89 föreställer en tvillingsbildning hos teunmalmen, som kri-
stalliserar i tetragonala systemet. En yta hörande till en pyra-
mid af andra ordningen P c’.~ är här tvillingsytan. En tvillings-
kristall af gipsen, fig. 91, har tvillingsytan pa- Fig. 91.
rallel med orthodiagonala planparet ~ Hos
albiten, fig. 90, år braehydiagonala planparet
tvillingsytan.
En genomträngnings-tvilling af kuben vi-
sas i fig. 87. Den linea, som sammanbinder 2:ne
af kubens motstående hörn, är här den tvillings-
axel, kring hvilken den ena kristallen tänkes vri-
den 600 eller l80~.
Genom en ofta upprepad tvillingsbildning
wppstår den för vissa mineralier så egendomliga
.tvillingsstreckningen, hvilken ofta är ett utmärkande kännetecken
för dessa mineralier. Härom mera här nedan vid albit, oligoklas~
labrador etc.

Kristallernas utbildning och aggregation.
Man får icke föreställa sig, att kristallerna i naturen före-
komma så idealt utbildade, som de i det föregående beskrifvits;
de äro vid sin bildning underkastade många störande krafter,
t. ex. tyngdkraftens och adhesionens inflytelser, som göra att de
i verkligheten ofta äro ganska oregelbundna. Bland de vanligare
oregelbundenheter som kristallerna visa må nämnas: att lika ytor
stå olika långt från kristallens medelpunkt; att en del ytor, som
på grund af syrnmetrien skulle uppträda, fattas; att ytorna i
stället för att vara plana och glatta, äro streckade, drusiga, brutna
eller krumböjda o. s. v.
Mineraliernas massa är icke alltid så homogen, som man
vid första påseendet kan vara benägen att tro. Tvärtom hafva
mikroskopiska undersökningar visat, att de flesta mineralier, äf-
ven väl utbildade, genomskinliga kristaller, innehålla mikroskopi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free