- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
41

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

41

benämnes utfyllnings-pseudomorfos. Förloppet är detsamma, som
då ett konstverk formas i gips eller lera och deröfver göres en
tunn galvanoplastisk utfällning af en metall, som i sin ordning
tjenar till form, hvari konstverket slutligen gjutes.
Såsom vi af det ofvanstående sett är det uteslutande de ke-
miska krafterna, som äro verksamma vid bildandet af pseudomor-
foser; den kristallbildande kraften spelar dervid ingen rol.

Kristallmätning.
För att bestämma en kristallform är det nödigt att mäta densamma
och då vinklarne (kant- och planvinklarne) äro de bestämmande elemen-
tema är det dessa, som bli föremål för mätning. Kristallmätningens än-
damål är tvåfaldigt: 1:o att bestämma de kristallografiska konstanterna
hos ett mineral. 2:o att sedan axelsystemet är faststäldt bestämma de
uppträdande ytornas indices. I det reguliera systemet behöfras inga
mätningar för fastställandet af axellängderna, emedan dessa alltid äro
lika; i tetragonala och hexagonala systemen fordras en mätning för
fastställandet af den enda konstanten c, i rhombiska två för bestämman-
det af a och c; af samma orsak fordras på en monosymmetrisk kristall
tre och på en asymmetrisk fem af hvarandra oberoende mätningar för
fastställandet af axelsystemet.
För mätning af kristallernas kantvinklar kunna användas två olika
instrumenter. neml. antingen kontaktgoniometern eller reflexionsgoniome-
tern. Den förstnämde, som äfven benämnes handgoniometern, konstruerades af Carangeaux, en af Romé de l’Isle’s samarbetare, och det var med tillhjelp af detta instrument, som satsen om kautvinklarnes oföränderlighet bevisades. Instrumentet, fig. 92, består af en graderad halfcirkel med två i cirkelns medelpunkt fästade linialer, hvilka kunna föras fram och tillbaka och den ena tillika vridas kring medelpunkten. Om linealerna läggas an mot hvar sin kristallyta, så kan man på den graderade bågen direkt afläsa vinkeln mellan ytorna. För att kontaktgoniometern skall kunna användas måste kristallerna vara temligen stora. Noggranheten är sällan större än 1/2 grad och man använder derföre instrumentet då ytorna äro ojemna och kristallerna stora, så att reflexionsgoniometer ej kan användas. Refiexionsgoniometern konstruerades
af Wollaston år 1808 och har sedan dess blifvit mycket fulländad. Om
vinkeln a b c fig. 93 är den kantvinkel som skall mätas, så ser ett öga
e, seende mot kristallyran b c, bilden af m i riktningen e n. Om kristallen nu vrides kring kanten b, så att ytan a b intager samma läge som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free