- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
44

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

44
tighet, såväl hos de olika mineralierna, som på de olika ytorna
hos samma mineral. Detta visar sig genom sönderbrytning, repning med ett hårdt föremål eller filning. Repning med en knifsudd, mejsel eller fil är det lättaste sättet att utröna mineralets
hårdhet. För att jemföra tvenne mineralier i afseende på hårdheten, begagnar man det ena för att repa det andra. Då hårdheten alltid är ett relativt begrepp, har man måst bestamma
några vissa mineralier, hvilkas hårdhetsgrad, uttryckt genom siffror, skulle utgöra en så kallad hårdhetsskala. Denna uppställdes först af mineralogen Mohs och har sedan blifvit bibehållen
och allmänt antagen. Börjande med de vekaste och gående till
de hårdaste utgöres denna skala af följande 10 mineralier:
1. Talk. 6. Orthoklas.
2. Stensalt eller gips. 7. Qvarts.
3. Kalkspat. 8. Topas.
4. Flusspat. 9. Korund.
5. Apatit. 10. Diamant.
Försökes nu ett mineral med en skarp kant af något i skalan varande, så finner man lätt mellan hvilka gränser dess hårdhet ligger, och betecknas densamma då med t. ex. H= 3,5,
om dess hårdhet är mellan kalkspat och flusspat. Såsom känne-
tecken på hårdhet kunna äfven följande tjena: 1 och 2 repas af
nageln, 3 af jernspets, 4 af stédspets (knifsudd), 5 och 6 af en
fil, 7 gifver ynistor mot stål och låter ej repa sig af vanlig fil.
Afstånden mellan 2 och 3 samt 5 och 6 i Mohs skala äro större
än de andra afstånden, hvarföre Breithaupt föreslagit insättandet af en
hårdhetsgrad i hvardera af dessa mellanrum, hvarigenom hans skala
fick 12 hårdhetsgrader. Afståndet iuellau 9 och 10 är äfven betydligt
större än något af de andra, men detta gör mindre, emedan intet mineral ligger i hårdhet mellan 9 och 10.
Då flera kristallytor på samma kristall repas, har man iakttagit följande:
1) lika ytor af samma kristall repade i samma rigtning visa
samma hårdhet.
2) olika ytor visa olika hårdhet; den yta efter hvilken mineralet lättast klyfver sig har vanligen minsta hårdheten och de
ytor som stå vinkelrätt mot tydligaste genomgången hafva största
bårdheten.
3) Om en yta har olika hårdhet i olika rigtning, så är största hårdheten i den rigtningen som gör den största vinkeln med
rigtningen för största klyfbarheten.
Tanjbarhet och elasticitet. Om man kan böja ett kristallblad utan att det går sönder, kallas det elastiskt om det efter
böjningen återtager sin förra form (t. ex. glimmer), men böjligt,
om det bibehåller den böjda formen (t. ex. talk, chlorit).
Låter ett mineral skära sig såsom koppar, tenn kallas det.
smidigt, låter det utplatta sig under hammaren såsom bly, eller
dragas i trådar såsom bly, silfver och guld kallas det tänj bart.
Ett annat värdefullt kännetecken på en del mineralier är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free