- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
48

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48
Brytningsexponenter. Liksom det hos de enaxiga kristallerna fin-
nes två brytningsexponenter, så måste det hos de tvåaxiga finnas tre
s. k. hufvudbrytningsexpOnenter svarande mot de tre elasticitetsaxlarne.
1
= kallas brytningsexponenten för en stråle, som går vinkelrätt mot

a, hvars x~ibrationer således äro parallela med a; och - 1 äro

på samma sätt brytningsexponenterfla för sådana strålar, som vibrera pa-
rallelt med b och c respektive.
Optiska axlarnes dispersion. Det är klart, att de tre brytnings-
exponenterfla äro olika för olika färger, och då vinkeln mellan de opti-
ska axlarne såsom förut är nämdt beror af brytningsexpflnenterna så
förflytta sig äfven de optiska axlarno för olika färger. Detta kallas ax-
larnes dispersion; man kan dervid skilja två fall antingen är vinkeln
för rödt ljus större än den för blått (violett,) hvilket tecknas Q> 2’, eller
det motsatta förhållandet eger rum: Q <2/.
1 dessa nu anförda egenskaper äro de rhombiska, monosymmetri-
ska och asymmetriska kristallerna lika, men i följande egenskaper
skilja de si~ från hvarandra.
lihom biska systemet. De tre elasticitetsaxlarne sammanfalla med
kristallaxlarne, och optiska axlarnes plan är följaktligen ett af kristal-
lans symmetriplan. De optiska axlarne äro underkastade dispersion,
men icke medellinierna eller elasticitetsaxlarne, emedan dessa för alla
färger skola sammanfalla med ki istallaxlai ne.
Mon osyno mnetriska systern et. En af &astieitetsaxlarne sammanfal-
ler med orthodia~onalen b, systemets symmetriaxel; de bada ofriga ela-
sticitetsaxlar e ligga i symmetriplanet, men intaga icke något bestämdt
lä~e mot de öfriga kristallaxlarne. Tre händelser äro här att åtskilja,
allit efter som a, b eller c sammanfaller med orthodiagonalen. 1 det
första och sista af dessa fall ligger optiska axlarnes plan vinkelrätt mot
symmetriplanet, i det mellersta sammanfaller det med symmetriplanet.
Icke blott dc optiska axlarne äro underkastade dispersion, utan äfren
bisektricerna eller elasticitetsaxlarne intaga olika lägen för olika färger,
med undantag af den som går parallelt med orthodiagonalen.
Asymmetriska systemet. 1 detta system står ingen af elasticitets-
axlarne i något bestämdt läge till någon kristallaxel; alla tre elasticitets-
axlarne hafva olika läge för olika färger d. v. s. aro underkastade dis-
persion.
Polarisation. Polariseradt ljus kallar man sådant, som enligt nu-
dulationsteorien endast vibrerar i ett plan. Polariseradt ljus kan fram-
kallas antingen genom reflexion eller dubbelbrytning. Om ljusstrålar
falla på ett reflekterande plan, under en vinkel, hvars tangent är äm-
nets brytningsindex, så består den reflekterade strålen af polariseradt ljus.
Turmalintången. Det är förut nämdt, att de båda strålar, som
uppstå vid dubbelbrytning, äro polariserade. Man begagnar sig derför
af en del dubbelbrytande kristaller för framställning af polariseradt ljus.
Om man ur ett stycke turmalin, som kristalliserar hexagonalt, utskär
två skifvor parallela med hufvndaxeln och låter en ljusstråle falla vin-
kelrätt mot en sådan skifva, sönderdelas den i två strålar, af hvilka den
ena, den som svänger parallelt med hufrudaxeln, genom går skifvan, men
den andra absorbei~as. Om man lägger de båda skifrorna på hvarandra
så, att deras hufvudaxlar äro vinkelräta, så genomsläppes intet ljus, ty
det som genomgår den ena skifvan absorberas tydligen af den andra.
Om de båda turmalinplattorna infattas i korkskifvor, som sammanh~llas
af en i form af ert tång böjd koppartråd, så har man den s. k. turma-
lintången, med hvilken man kan undersoka huru mineralier, som inläg-
gas mellan skifvorna, förhålla sig i polariseradt ljus.
Nicols prisma. En fullkomligare polarisationsapparat erhålles, om
en kalkspatrhomboeder itusågas och åter hopkittas med kanadabalsam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free