- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
51

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

51
Streck. Repar man ett mineral med ett spetsigt föremål,
så uppstår antingen ett pulver, som stundom har olika färg med
mineralet, eller ock uppstår på det repade stället en högre glans.
Detta förhållande får namn af mineralets streck och är stundom
ett godt kännetecken att åtskilja annars temligen likartade mi-
neralier. Så kunna t. ex. zinkblendet och jernglansen vara svåra
att vid första påseendet skilja från magnetiten. På deras streck
skiljer man dem dock lätt, ty zinkblendet ger brunt, jernglansen
blodrödt och magnetiten svart streck.
Glans. De olika slag af glans, som mineralierna visa, äro
i ordning efter aftagande styrka: metallglans (metallerna), dia-
mantglans (diamant), glasglans (vanligt glas, stensalt), fettglans
(ss. hos svafvel), vaxglans (ss. halfopalen), perlemorglans (apo-
phyllit). Metallglans tillkommer vanligen endast fullkomligt oge-
nomskinliga ämnen; diamantglans är en hos genomskinliga krop-
par uppträdande svagare art af metallglans. I allmänhet kan
man säga, att graden af glans beror på ytans jemnhet och poli-
tyr, men arten af glans på den strålbrytning och polarisation,
som kroppen utöfvar.
Hos samma mineral hafva olikartade ytor oftast en olika
glans, men samma slags ytor alltid lika glans.
I sammanhang med de optiska egenskaperna, står äfven fö-
reteelsen hos en del mineralier, att på vissa ytor visa en skill-
rande ljusreflex. Så visar t. ex. labrador på brachydiagonala
planparet ett brokigt färgspel, skillerspat ett gråhvitt och hy-
persten ett nästan kopparrödt sken. Hit hör äfven det färgspel,
som den ädla opalen jemte några andra mineralier visa. Dessa
företeelser anses härröra dels från åtskilliga polarisationsfenome-
ner, dels deraf, att ljuset reflekteras från en mängd mikroskopiskt
små inneslutningar af främmande mineralier, eller ock från små
sprickor, som i oändligt antal genomsätta kristallen i någon be-
stämd riktning.
Slutligen må äfven omnämnas den företeelse, som benämnes
fosforescens, hvilken uppträder hos åtskilliga mineralier och vi-
sar sig genom en ljusutstrålning, som icke är förenad hvarken
med värmeutveckling eller substansförändring. Fosforescens tram-
kallas 1:o) genom insolation eller utsättning för solljus, hos dia-
mant, tungspat, flusspat, 2:0) genom uppvärmning hos samma
mineralier och topas, 3:0) genom elektricitet hos flusspat och
tungspat, 4:0) genom friktion t. ex. hos zinkblende, dolomit.

IV. Termiska egenskaper.
Smältbarhet eller lättsmälthet är äfven en egenskap hos mi-
neralierna, hvarigenom de lätt skiljas från hvarandra.
För att i detta afscende undersöka ett mineral, afslår man
deraf en fin splittra, fattar denna med platina-pincetten och upp-
hettar den i blåsrörslågan, då man finner om mineralet är smält-
bart eller ej. I förra fallet jemför man dess smältbarhet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free