Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52
följande antagna skala, som går från de lättast till de svårast
smältbara:
1) Antimonglans smälter i blotta ljuslågan utan tillhjelp
af blåsrör.
2) Natrolith smälter lätt i fina nålar för blotta ljuslågan,
om den hålles i inre lågan, eller i stora bitar för blåsröret.
3) Lerjordsgranat. Ej mer såsom föregående smältbar 1
ljuslågan, men lätt och äfven i något tjockare splittror för blåsröret.
4) Strålsten. För blåsröret smältbar i smärre splittror.
5) Orthoklas. För blåsröret smälter den endast i mindre
och finare splittror.
6) Bronzit. Kan blott i finaste splittra något afrundas för
blåsröret.
Mineralier af denna skala måste man hafva i förråd i små
splittror af olika storlek och finhet. Vid pröfningen börjar man
att jemföra med de lättsmältaste. Mellangraderna af smältbar-
het bestämmer man likasom vid hårdhetsgrader genom decimaler.
Smältbarhetsgraden är i synnerhet af nytta att pröfva vid de ki-
selsyrade föreningarna (silikaterna), emedan dessa i öfrigt äro
temligen lika hvarandra i sitt förhållande för blåsröret, men ge-
nom sin olika smältbarhet lätt skiljas från hvarandra.
En del mineralier såsom qvarts, topas, olivin, kyanit, talk
m. fl. äro osmältbara i den hetta, som med blåsröret kan åstad-
kommas.
Utvidgning genom värme. Liksom de flesta andra kroppar, så ut-
vidga sig äfven mineralierna, då de utsättas för värme. För denna ut-
vidgning gälla följande lagar: 1:e) hos det reguliera systemets kristaller
är den liniära utvidgningen lika stor för alla tre axlarne. 2:0) hos kri-
staller hörande till tetrogonala eller hexagonala systemen är den liniära
utvidgningen i hufvudaxelns riktnino olika mot den i riktning af biax-
larne, hvilka deremot äro underkastade lika utvidgning. 3:o) hos de öf-
riga systemens kristaller är den liniära utvidgningen olika för olika ax-
lar. Om man derföre slipar en kula af ett reguliärt mineral t. ex. sten-
salt, sk förblir den en kula vid hvilken temperatur som helst; en kula
af kalkspat blir däremot vid temperaturförändring (höjning eller sänk-
ning) en rotationsellipsoid och af ett rhombiskt, monosymmetriskt eller
asymmetriskt mineral blir en treaxig ellipsoid.
Då utvidgningen är olika i olika riktningar, böra naturligtvis vink-
larne mellan kristallplanerna ändras med temperaturen, hvilket man ock
genom direkta mätningar konstaterat. Denna ändring eger dock rum
på det sätt, att icke de vinklar som karakterisera kristallsystemet, äro
underkastade föränding d v s. kristallsystemet och äfven zonerna äro
vid hvarje temperatur de samma. Parameterförhållandets rationalitet
blir icke heller genom dessa ändringar åverkadt.
Värmeledniog. Kristallerna leda äfven värmet med olika hastig-
het i olika riktningar. Lagen härför kan enklast uttryckas så, att vär-
meledningsförmågan är densamma i kristallografiskt lika men icke i
kristallografiskt olika riktningar. Häraf följer, att den isoterma ytan
(=en yta på hvilken temperaturen vid ett visst ögonblick är lika) hos
de reguliära kristallerna är en sfär, hos de tetragonola och hexagonala
en rotationsellipsoid med hufvudaxeln till rotationsaxel och hos de öf-
riga kristallerna en treaxig ellipsoid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
